Heta ämnen stänga

Norge hedrar offren – tio år efter Oslobomben och Utöya

I dag är det tio år sedan åtta personer miste livet när en bomb exploderade i Norges maktcentrum och 69 personer, majoriteten barn och ungdomar, avrättades på ett sommarläger på ön Utöya i Tyrifjorden. I dag hedrar grannlandet offren.

I dag är det på dagen tio år sedan Anders Behring Breivik utförde sina terrorattentat i den norska huvudstaden och på ön Utöya i grannregionen Buskerud. När han tvingades ner på knä av den norska beredskapsstyrkan den kvällen var regeringskvarteret utblåst och runt ön låg 69 barn och unga som antingen redan mist livet eller som inte skulle klara sig på grund av allvarliga skador.

De senaste tio åren har anhöriga fått lära sig leva med saknaden och de som var där fått bearbeta traumat. GP har bland annat pratat med några av de som överlevde, ett par som var med och räddade många ungdomar ur fjorden, med den dåvarande statsministern Jens Stoltenberg och extremismforskare.

Under torsdagen hålls först en ceremoni i regeringskvarteret från klockan 9. Tor Inge Kristoffersen, Lisbeth Kristine Röyneland och Merete Stamneshagen från den nationella stödgruppen inleder ceremonin med att tala om överlevande, mördade och anhöriga, samt en dikt. Men även om samhällsdebatten efteråt.

– Vad skulle de som så orättvist blev mördade tänkt om oss nu, tio år efteråt? säger Lisbeth Kristine Röyneland, som utöver en av de ledande i stödgruppen också förlorade ett barn.

I den begränsade publiken finns bland annat statsminister Erna Solberg, kronprins Haakon och hans fru Mette-Marit, samt tidigare statsministern Jens Stoltenberg.

”Vi har inte stoppat hatet”

Efter stödgruppen talar ungdomspartiet AUF:s nuvarande ordförande Astrid Willa Eide Hoem. Hon var en av de som befann sig på Utöya när terroristen gick till angrepp.

– Vi har inte stoppat hatet, högerextremismen lever fortfarande. Terroristen var en av oss, säger hon.

Astrid Willa Eide Hoem lägger vikt vid att rasismen fortfarande lever på internet och att ord kan bli till handling.

– All terror har startat med hatiska ord. Det är för sent att stå upp när skotten har ljudit. Det är för sent att säga ifrån när hatet har tagit liv, säger hon.

Till de som undrar vad som kunnat göras innan 22 juli säger hon:

– Allt vi tänkt att vi borde ha gjort tiden före, det är det vi måste göra nu. Det är nu vi måste säga att vi inte godtar rasism och att vi inte godtar hat. Om vi gör det nu, kan vi kanske hålla löftet om aldrig mer ett 22 juli.

Därefter börjar statsminister Erna Solberg sitt tal med att påpeka att tiden inte läker alla sår – de 77 personer som dödades är fortfarande saknade. Hon är bekymrad över att det fortfarande är många som lider och att flera drabbade får utstå hat och hot.

– Det visar hur viktigt det är att vi tar kampen mot hat, rasism och extremismen på allvar. Vi får inte låta hatet stå oemotsagt, säger hon.

Efter att statsministern läses alla namn på de som förlorade livet upp vid regeringskvarteret och blomsterkransar lyfts fram innan en tyst minut hålls framför ett glasmonument med alla de dödades namn.

”Terror måste bekämpas med många medel”

Vid 11 börjar en ceremoni med regeringen och kungafamiljen i domkyrkan i Oslo. Jens Stoltenberg, som höll ett omskrivet tal på samma plats strax efter attentaten för tio år sedan, talar även i dag.

– Tillsammans var de det finaste uttrycket för vårt öppna folkstyre. Vi saknar dem alla, säger han om de 77 dödade och är märkbart berörd.

Han tillägger:

– Förtvivlan blir ännu större av att liv som kunde räddats inte räddades den dagen.

Han fortsätter med att prata om terroristen Anders Behring Breivik, som han både kallar ”en av oss” och pekar ut som någon inte delar samma värderingar – utan valt att mörda. Och om att hatet fortfarande finns på många olika ställen i världen och måste bekämpas varje dag.

– Terror måste bekämpas med många medel, säger den dåvarande statsministern och nuvarande generalsekreteraren för Nato.

Jens Stoltenberg pratar om militära medel i länder som Afghanistan och Syrien, men också om starka värderingar som vapen mot våld.

– Vårt starkaste vapen är våra värderingar. Tilltro till varandra, tillit till samhället och folkstyret. Det ger extremismen mindre grogrund och ger oss styrka och självtillit att stå emot när terror ändå drabbar oss.

En tredje ceremoni kommer att hållas från klockan 15 på Utöya. Följ vår rapportering om årsdagen i Oslo under dagen.

Artikeln uppdateras

LÄS MER: Experterna om extremismen efter Breiviks terror 22 juli

LÄS MER: Så har Utøya lämnat spår i kulturen

LÄS MER: Bilderna vi minns från Utöya

LÄS MER: Löfven på Utøya: Vi får aldrig glömma

LÄS MER: Utøya-monumentet blir inte klart i tid

TEXT

Annelie Moran
[email protected]

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.

Dela Dela Dela Kopiera länk
Liknande shots
De mest populära shots av den här veckan