Därför vill Trump ha världens största ö – utspelet om Grönland ...
Kortversion
- Donald Trump överväger militär och ekonomisk påtryckning för att få kontroll över Grönland, trots att USA redan har militärt tillträde genom flygbasen Pituffik Space Base.
- Grönlands strategiska läge och naturresurser som sällsynta mineraler och olja intresserar USA, samtidigt som de vill förhindra att Kina får inflytande på ön.
- Experten Jon Rahbek-Clemmensen tvivlar på att militära åtgärder används. Han förutser diplomati som huvudsätt att hantera situationen, och anser att ett handelskrig mellan USA och EU är osannolikt.
- Trump:s uttalanden om Grönland kan påverka det kommande valet på ön, där självständighetsfrågan är central, men kan också skapa oro bland grönlänningar för att bli amerikaner.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist. Vad tycker du om sammanfattningar? Ge respons.
Det är inte första gången som Donald Trump gör anspråk på Grönland. Men den här gången utesluter han inte militär och ekonomisk påtryckning för att få vad han vill ha.
– USA har i princip tre intressen i Grönland, säger Jon Rahbek-Clemmensen, expert på Grönlands försvars- och säkerhetspolitik vid Centret för arktiska säkerhetsstudier i Köpenhamn.
– Det främsta är militärt; flygbasen Pituffik Space Base finns på norra Grönland. Också naturresurser och Kinas inflytande är i USA:s intresse.
Flygbas och värdefulla mineraler
Grönlands strategiska läge är oerhört viktigt för USA:s säkerhet. På flygbasen Pituffik har USA avancerad radarutrustning och basen är en viktig knutpunkt för underrättelse- och övervakningsverksamhet, vilket möjliggör övervakning av Rysslands och andra arktiska länders militära aktiviteter.
Basens läge gör det alltså möjligt att övervaka potentiella hot i Arktis. Samtidigt utgör den en utgångspunkt för militära operationer i andra delar av världen.
– USA är också intresserat av de många naturresurser som finns på Grönland. Bland annat mineraler, inklusive sällsynta jordmetaller som används i batterier och mikrochip, säger Jon Rahbek-Clemmensen.
Enligt uppskattningar har Grönland en av världens största fyndigheter av uran och sällsynta jordartsmetaller.
Nästan 80 procent av Grönland täcks av is, men under isen finns också gas och olja.
USA vill stoppa Kina
– USA vill också försäkra sig om att Kina inte får ett fotfäste på Grönland. USA är oroligt för att Kina kommer att få ett överdrivet inflytande på Grönland och att Kina kan använda det under de kommande decennierna om det uppstår en konflikt mellan USA och Kina i Arktis, säger Rahbek-Clemmensen.
Kina har bland annat visat stort intresse för den nordliga sjöfarten som klimatförändringen möjliggör. När isen smälter öppnas sjövägar för kommersiella och militära mål.
I takt med att Nordostpassagen och Nordvästpassagen smälter får USA en snabbare väg till marknaderna i Europa och Asien.
Trumps utspel förbryllar experten
Jon Rahbek-Clemmensen, expert på Grönlands försvars- och säkerhetspolitik, är ändå förbryllad över Donald Trumps utspel om Grönland.
– USA behöver inte ha kontroll över Grönland för att tillgodose sina intressen. Det är lite förbryllande att Donald Trump nu plötsligt vill förändra status quo, eftersom USA redan har det militära tillträde på Grönland som landet vill ha.
– Om man vill ha mer kräver det bara lite förhandlingar och kanske några små sporrar.
Samtidigt skulle amerikanska företag enligt Rahbek-Clemmensen redan i dag kunna investera i grönländsk gruvdrift och få tillgång till mineralerna om de ville.
– Men det har inte visat intresse i särskilt stor utsträckning.
– Dessutom verkar Kina inte riktigt vara intresserat av att få fotfäste på Grönland just nu. Man har inte gjort några försök att få en närvaro på Grönland sedan år 2019.
USA skulle få hosta upp med mycket pengar
Om Grönland skulle bli en del av USA skulle landet hamna i en sämre situation än nu, säger Jon Rahbek-Clemmensen.
– Det skulle troligen innebära att USA skulle behöva stå för kostnaderna för att driva det grönländska samhället. Det kostar mellan 750 miljoner och en miljard amerikanska dollar per år. En kostnad som nu täcks av Danmark.
– Jag kan inte tänka mig att Grönland skulle gå med på en ändring i status quo utan att få de kostnaderna täckta. Så just nu har USA ett perfekt läge där deras intressen tillgodoses men de inte behöver betala räkningen.
Militära åtgärder osannolika
Trump utesluter inte militär eller ekonomisk påtryckning för att få kontroll över Grönland. Men enligt Jon Rahbek-Clemmensen är vi mycket, mycket långt från militära åtgärder.
– Danmark och Grönland ser USA som deras viktigaste allierade. De kommer att försäkra sig om att frågan löses genom diplomati, inte genom militära medel.
Enligt Rahbek-Clemmensen är det också mycket osannolikt att Trump skulle inför importtullar på danska varor som ett påtryckningsmedel, som han har hotat med.
– Det skulle starta ett handelskrig mellan USA och EU. Jag tror det troliga scenariot är att man kommer att föra diskussioner om Grönland, men att det i något skede blir tydligt att det inte är en bra affär för USA. Och Trump kommer att rikta in sig på andra frågor och länder, säger Jon Rahbek-Clemmensen.
Trumps kommentarer kan inverka på valet
Självständighetsfrågan har redan länge varit på tapeten på Grönland. I april hålls det val på ön och enligt Jon Rahbek-Clemmensen kan Trumps kommentarer hjälpa självständighestivrarna.
– Definitivt. Frågan kommer i alla fall att vara i fokus i valkampanjerna.
– Grönländska politiker från alla partier är överens om att de alla strävar efter självständighet. Därför är det mycket viktigt för dem att visa att de är villiga att följa alla tillgängliga vägar för att nå det målet.
– Och det är också därför som en del av politikerna har sagt att de vill ha diskussioner med Trump. Det är ett ämne där de faktiskt kan locka väljare.
Det är ändå möjligt att effekten också blir den motsatta.
– Jag kan föreställa mig att många grönlänningar kommer att titta på Trumps kommentarer och fundera om det verkligen är vad de vill göra. De vill inte bli amerikaner.