Heta ämnen stänga

SD-förslagen: Så vill de forma morgondagens Sverige

Dagens ETC granskar motionerna inför SD:s landsdagar  • Drömmer om radikal medie- och kulturpolitik • Motstånd till genusstudier • Vill kunna straffa mediechefer.

Och även när det gäller andra områden inom kultur och medier märks en större försiktighet. Kulturpolitiken överhuvudtaget tycks nedprioriterad. I alla fall ska den inte stå i vägen för ett regeringssamarbete. 

– Vi kommer inte att komma till Ulf Kristersson och säga att kulturpolitiken är så viktig för oss att vi kommer att fälla en regering. Vi har riktiga problem, sa Jimmie Åkesson i en intervju med Dagens Nyheter i våras.

I helgen hålls SD:s landsdagar i Karlstad.
”Uddlös Granskningsnämnd”

Men är upprördhet över menskonst, kritik mot de etablerade medierna och krav på indragna pengar till folkutbildning, ett minne blott? Nej, i alla fall inte bland Sverigedemokraternas gräsrötter. Inför partiets landsdagar som startar idag har en mängd motioner som rör kultur, medier och demokrati lämnats in, där linjen är tydlig: kultur som har med vår historia att göra, vårt kulturella arv, den är värd att satsa pengar på. Att offentliga medel går till institutioner som ABF är däremot korrupt. Vissa menar också att genusvetenskapen måste bort från skolan, att finansieringen av public service bör upphöra, och att opartiskhet är ett stort problem. 

En av dem är Martin Kirchberg, regionråd för SD i Kalmar. Han tycker att det bör införas någon typ av sanktioner mot en ansvarig chef i de fall ett program fälls i granskningsnämnden. 

– Problemet som jag ser det är att Granskningsnämnden är uddlös idag. Ett inslag kan fällas först efter att det har sänts, men då är ju skadan redan skedd. Det måste till något form av instrument som gör att public service som organisation strävar mer efter opartiskhet, säger Martin Kirchberg.

Du skriver att man bör kunna göra som i näringslivet, styra genom bonus på personliga mål, och att chefen får sänkt eller utebliven bonus om ett inslag som den är ansvarig för fälls i granskningsnämnden. Men det kräver att det finns en bonus att dra in?

– Ja, man kanske inte använder sig av bonusar, men min tanke är mest att belysa problemet. Det bör finnas någon form av preventiv funktion som gör att gör att cheferna strävar efter opartiskhet.

Gör de inte det idag?

– Inte i tillräckligt hög grad. Opartiskheten är ofta så subtil att gemene man inte uppfattar den. Men ibland är det tydligt, som nyligen när det var ett inslag om personer som är kritiska mot klimatalarmister. Då hängdes en person ut som antagit en kritisk hållning. Då har man från public service tagit ställning, men presenterar inte frågan på ett objektivt sätt.

Även partikollegan Linus Bylund har fört fram liknande förslag – enskilda journalister bör kunna drabbas av represalier om de är opartiska. Partiet driver dock inte linjen officiellt.

Varnar för ökad kontroll

– Vi ser en problematik i att låta ekonomiska incitament för anställda inom media styras utifrån myndighetsbeslut, eftersom det potentiellt skulle kunna ge regeringen ökad kontroll över innehållet i public service, säger Bo Broman, kulturpolitisk talesperson för SD sedan drygt en månad tillbaka.

Leonid Yurkovskiy, ordförande i SD Nacka och ledamot i region Stockholm, menar också han att public service är allt för partiska. Han föreslår att den statliga finansieringen ska hävas. I sin motion skriver han att befolkningen inte ska tvingas betala för saker i onödan, och att påståendet om public service unika opartiskhet saknar grund, ”tvärtom är public service direkt beroende av staten och det är vanliga människor med egna åsikter och agendor som utför dess uppdrag, något som oundvikligen speglar slutprodukten”.

Men inte heller detta är partistyrelsen linje:

– Vi vill ha kvar den nuvarande finansieringen av public service. Däremot driver vi frågan i kulturutskottet om att tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att se över public service uppdrag och hur man kan smalna av och effektivisera verksamheten, exempelvis genom en sammanslagning av de tre bolagen, säger Bo Broman.

Vill dra in pengar 

Sverigedemokraterna har också en tradition av kritik mot folkbildningen och studieförbunden. Inte minst märktes det i deras skuggbudget förra hösten, då anslagen bantades med nästan en miljard. Nu vill en grupp från SD i Göteborg att dagens bidragssystem till studieförbunden ska upphöra.  

Men det betyder inte att all folkbildning ska försvinna, skriver Jörgen Fogelklou, gruppledare för SD i Göteborg och en av motionärerna, till Dagens ETC:

– Vi ville att partistyrelsen skulle se över nya alternativ till folkbildning och avskaffa dagens bidragssystem, men samtidigt se över hur nuvarande kulturbevarande studieverksamheter istället skulle kunna främjas.

En annan grupp sverigedemokrater, SD i Skaraborg, vill att det ska införas en antikorruptionsmyndighet. De menar att skattemedel används för att befästa makten, att Socialdemokraterna under lång tid har byggt upp strukturer och institutioner så att ”gränsen mellan partiet och samhället i många sammanhang är suddig”. Som exempel ges Folkbildningsrådet, som i sin tur föredelar pengar till studieförbund och folkhögskolor, och inte minst till ABF. En slags korruption, menar de. Partistyrelsen går inte lika långt, men också de vill minska anslagen.

– Vi ser att det finns betydande brister i hur medlen används och problem med fusk inom folkbildningsväsendet. Vi vill se över och kanske även förändra bidragen, men inte ta bort dessa helt, säger Bo Broman.

Könlösa pojkar?

Även genusvetenskap är något som får många Sverigedemokrater att se rött. Daniel Lönn, SD Dalarna, är en av dem som är kritisk. Framför allt tycker han att genusvetenskapen inte har i skolan att göra. I sin motion skriver han bland annat att genusvetenskapen skapar identitetskris: ”I en tid där män uppfostras som icke-binära och könlösa av etablissemanget måste vi utbilda våra pojkar enligt vetenskap och kunskap, inte enligt vänsterliberala extremisters syn på kön och könsidentiteter.”

– Jag anser att genusvetenskapen saknar vetenskaplig grund och är därmed att betrakta som en pseudovetenskap, säger han.

Du skriver att våra barn inte ska ”falla offer för vänsterliberala extremisters syn på sexualitet och kön”. På vilket sätt är synen på sexualitet och kön vänsterextrem menar du?

– Vänsterliberaler är flitiga på att benämna kön och sexualitet som en social konstruktion, oberoende av vår biologi, något som jag personligen starkt motsätter mig. Jag anser att skolbarnens största problem i livet skall vara avvägningen mellan fotboll och basket på rasten, inte huruvida de anser sig tillhöra det ena könet eller det andra.

Satsa på ”allmänna arvet”

Men Sverigedemokraternas kulturpolitik handlar inte bara om att lägga ner och minska de statliga medlen till kulturen. Kultur kan också få kosta. Om det är rätt sorts kultur. I en motion föreslår Robert Lindén och Louise Erixon att staten ska ta större ansvar för arkeologiska utgrävningar: ”Vår gemensamma historia och vårt kulturarv är ovärderligt. Genom utgrävningar och arkeologiska fynd kan man lägga ett pussel om vilka vi varit och vad vi har sysslat med en gång i tiden.” 

I en annan vill sverigedemokrater från Göteborg införa en medborgarbok som ska ges bort till alla nya svenska medborgare, och alla andra när de fyller 18 år. Även kommunpolitikern Björn Qvarnström, som vill att de statliga subventionerna till vuxenkultur ska upphöra, tycker att viss kultur ska få pengar.

Arkeologi – kultur som SD gärna satsar på.

– Verksamhet som bedrivs inom exempelvis museum är en del av det allmänna arvet. Där finns det ett allmänt intresse att förvalta detta inför kommande generationer, och därför är det motiverat att det subventioneras, säger han.

Sammanhållande kraft 

Just det där, tanken om ett gemensamt kulturarv som skapar samhörighet, genomsyrar flera motioner. Fredrik Thomasson, politisk sekreterare för SD i Blekinge, tycker till och med att det ska införas obligatorisk kulturhistorisk utbildning för att få svenskt medborgarskap.

Ni skriver att ”Vi behöver ge verktygen till nya svenskar för att de ska få en djupare förståelse i syfte att ta till sig vår kultur”, varför är det viktigt att nya svenskar tar till sig vår kultur?

– Vi sverigedemokrater menar på att kulturen är en av de viktigaste faktorerna för sammanhållning. Ur ett socialkonservativt perspektiv menar jag på att kulturen skapar vår uppfattning av mening med tillvaron vi lever i, och den splittring vi ser i dagens Sverige är till stor del ett svar på den kulturförnekande politik som förts under decennier. Genom att skapa förståelse för majoritetskulturen så öppnar man upp på ett djupare plan för förståelse och att för ingå i den.

Och vad är ”vår kultur” skulle du säga?

– Kultur i den mening jag menar med motionen är människan som kulturell varelse. Hur vi tänker och agerar genom vår kultur – alltså våra sedvänjor.

Fredrik Thomasson beskriver på många sätt kärnan i Sverigedemokraternas kultursyn – kulturen ska ena. Men det går inte om den spretar för mycket. Den måste hålla sig inom ramarna, och den måste utgå från vårt kulturhistoriska arv. I partiets förslag till inriktningsprogram för nästa mandatperiod skriver partistyrelsen att kulturella normer är kittet som håller samman ett samhälle. I det kulturella släktskapet finner människor tillhörighet och sammanhang. Mångkulturen däremot, den splittrar och polariserar. 

Liknande shots
De mest populära shots av den här veckan