Nu kommer SVT-dokumentären ”Tumba – en släktsaga”. Om Sven Tumba.

Fråga folk vem Sven Johansson var och du möts av undrande blickar och hummande röster.

Men säg Tumba i stället och alla vet vem du pratar om.

– Tumba hade en utstrålning som ingen annan. Hans liv var rikt och spretigt. Han brakade in i svenskarnas liv med sin charm, och visade att inget var omöjligt då vårt samhälle stod för ordning och reda och hierarki, säger Jens Lind.

SVT-journalisten som gjort flera uppmärksammade dokumentärer om bland annat kriminalprofessorn Leif GW Persson, journalisten Göran Zachrisson och ”Hockeyns historia”.

Jens Lind har de senaste två åren fortsatt på hockeyspåret. Det har nu landat i den dokumentär som fått heta ”Tumba – en släkthistoria”, och som sänds i SVT i två delar.

Saker som inte skrivits tidigare

Jens Lind trodde att allt hade skrivits om Tumba, att det inte fanns något nytt att berätta om honom som idrottare – och privatperson.

Ett antagande som visade sig felaktigt. Med god marginal.

Bland annat fick han veta att Tumbas mamma , Greta, var tyska. Förvisso född i Sverige, men uppväxt i Tyskland. Familjen Johansson, senare Tumba, hade sina rötter i svältens och depressionens Berlin.

– Jag försöker bara beskriva en stämning i Sverige; hur det var på den tiden efter andra världskriget. En annan svensk hockeyspelare i samma generation som Tumba, Ulf Sterner, hade också en mamma som var tyska. Och det var känsligt för honom, han blev kallad ”tyskungen”. Det var nog inte så lätt att då säga att man kom från Tyskland, menar Jens Lind.

Berättade aldrig – varken för fru eller barn

Tumba föddes 1931 och mellan 1941 och 1945 gick han på Tyska skolan i Stockholm och Oslo. Lärosäten som finansierades av Nazityskland.

– I början är det inte så konstigt. Prinsessan Sibylla (mor till Carl XVI Gustaf) var till exempel den som invigde skolan i Stockholm. Jag tror också att det fanns en press från dom som hade tyska rötter att deras barn skulle sättas i en tysk skola.

Detta var viktiga år i Tumbas liv, från att han hade fyllt 10 till han blev 14. 

– Ändå valde han inte att berätta om de här åren. Varken för sin fru Mona och för barnen.

Varför tror du att han inte pratade om den här tiden, och att det kommer som en nyhet i dag många år senare?

– Det är bara en spekulation, men Tumba ville kanske inte bli förknippad med den, att det skulle leda till en mängd missförstånd. Jag tror att det är en tid som alla vill glömma, faktiskt. Tyska skolan som finns i dag är ju inte alls som den var då.

Från hösten 1942 till våren 1944 befann sig den unge Tumba med familj i Norge, där pappan arbetade som ingenjör.

När de kommer tillbaka till Stockholm har det åsikterna börjat skifta, och lämpligheten med en tysk skola ifrågasattes. Något som också debatterades i den svenska riksdagen.

– Man måste ju sätta in hans och familjens öde i det här perspektivet. Ena stunden var det helt okej att det var på ett visst sätt, för att i nästa uttrycka tvivel om en naziskola i Stockholm.

Det var Tumbas syster, Ingalill Gyse, som lät Jens Lind få tillgång till vad han kallar ”osorterade lådor” från familjen Tumba. Däri låg bland annat Tumbas betyg från just Tyska skolan.

Jens Lind ville prata med henne om den här tiden, men Ingalill Gyse, avled julen 2019. Intervjun som finns med i dokumentären ”Tumba – en släkthistoria” gjordes på sommaren samma år. 

– Jag fick veta om Tyska skolan för ett år sedan. Så jag var nära att få prata med någon som var ögonvittne. Och dessutom en medlem i familjen. 

Unikt filmmaterial från hustrun

Skälet till att det blev en släktsaga har också att göra med hustrun Mona Tumbas spännande historia.

Eter drygt ett halvårs arbete fick Jens Lind ta del av helt nytt unikt material från henne.

– Det var 75 år gamla färgfilmer som visade Monas uppväxt i överklassens Stockholm. Hennes mycket förmögne pappa, superkapitalisten Nils Nessim, filmade allt; från barnkalas med hembiträden under 1940-talet till resor i Sovjet och Kina. De höll inte igen på någonting. 

– När Mona sedan gifter sig med Sven är det enda som finns ett fotografi. Pappan var inte road av hennes giftermål, men förstod att det inte gick att stoppa honom. Nils Nessim ville helt enkelt inte släppa sin dotter.

Vad ska du sätta tänderna i nästa gång, Jens Lind?

– Lite kortare grejer. Jag trodde att det här skulle bli en lätt match, men tog mycket längre tid än vad jag trodde; två år. Fortfarande är jag väldigt intresserad av sport i ett historiskt perspektiv. Att sätta in idrottshändelser i sin tid och berätta om hur världen var då och olika människoöden.

Den här gången trillade du över något som var okänt för omvärlden.

– Jag kan inte säga att jag blev glad. Jag tycker så mycket om familjen, och sökte inte rubriker på något sätt. Men jag blev så intresserad av att det funnits en sådan här skola i Sverige, och att Tumba och han syster gick där. Och att de gjorde det under flera år.

– När jag väl hade en informationen kändes det inte rätt att inte ha med den i en dokumentär om Tumbas liv. Detta var trots allt en viktig del av hans barndom. Som han sedan väljer att inte yppa för någon.

”Tumba – en släktsaga” har premiär söndag 18 april på SVT Play.

Den första delen (”Idolen”) visas på torsdag 22 april på SVT1, och del två (”Du kan inte ändra en människa”) 29 april i samma kanal.