Serien ”Limbo” är Rakel Wärmländers manusdebut

Efter en fest lånar fem ungdomar en bil. De kör ut på Djurgården och plötsligt får bilen sladd i en kurva och de kraschar. Fyra av ungdomarna klarar sig med lindriga skador. En femte svävar mellan liv och död.

Det är premisserna i Rakel Wärmländers nyproducerade serie ”Limbo” som har premiär på söndag på Viaplay. Det är också en händelse som är tagen ur hennes eget liv. En kväll 1997 lämnar hon en fest hos en kompis på Östermalm. Morgonen efter väcks hon av ett telefonsamtal. Hennes kompisar har krockat, en är allvarligt skadad och det är osäkert om han skulle klara sig.

20 år senare besöker Rakel Wärmländer Rosenlunds sjukhus i Stockholm. På vägen ut stöter hon på en man i rullstol, en man som det visar sig att hon känner väl. Mötet blir ett kärt återseende och så också starten på det som några år senare blev en tv-serie.

”Jag hade länge känt att jag ville göra någonting eget. Jag hade kommit en bit, jag visste att jag ville göra något som kretsar kring moderskapet. Sedan träffade jag honom, Mårten, och började reflektera kring olyckan ur ett föräldraperspektiv. Det var som att hela serien hade funnits framför ögonen på mig.”

Rakel Wärmländer är framför allt skådespelerska. Hon kom i kontakt med teateryrket redan som nioåring, när hon spelade i uppsättningen Emil i Lönneberga på Dramaten. Därefter har både teater-, film-, och tv-serierollerna avlöst varandra. Många känner igen henne från dramakomedin ”Se upp för dårarna”, likväl som ”Små citroner gula” och nu senast från Felix Herngrens serie ”Vuxna människor”. 

Ålder: 42 år

Familj: Maken Lars och två döttrar

Bor: Södermalm, Stockholm.

Bakgrund: Debuterade på Dramaten som nioåring. Har därefter samlat på sig ett långt cv. Hon har bland annat spelat i nära ett decennium på Stockholms Stadsteatern, synts i filmer som ”Små citroner gula” och ”Se upp för dårarna”. Senast spelade hon i tv-serien ”Vuxna Människor” på Cmore.

Gör: Skådespelare

Aktuell med: Egna serien ”Limbo”, där hon ligger bakom både idé och manus.

Med ”Limbo” debuterar hon i flera nya yrkesroller. Hon har varit med i samtliga delar av projektet, från det att idén föddes till casting och exekutiv produktion till slutklippning, layout och ledmotiv. Att hon själv, tillsammans med Emma Broström, skulle skriva manus var inte tanken från början, men det visade sig vara det enda sättet.

”Vi träffade många begåvade författare, men vi kände att tonen aldrig blev rätt. Till slut blev jag tillsagd att bara börja skriva och så här i efterhand hade jag nog inte klarat av att lämna det till någon annan”, säger Rakel Wärmländer och fortsätter:

”Jag var rädd för att det inte skulle bli rätt. Det är svårt för någon annan att se in i min hjärna. Det här är en personlig händelse, det var viktigt att det blev så som jag föreställde mig det eftersom jag också har ett ansvar mot de personer som var med i den riktiga olyckan.”

När hon talar om serien är hon noga med att poängtera att allt utom bilolyckan är fiktion. De relationer och händelser som utspelar sig i de sex avsnitten har inte på något sätt med verkligheten att göra. Karaktärerna är Rakel Wärmländers egna och de är skapade för att gestalta olika typer av föräldraskap, sorg och krishantering vid en händelse som är bortom individens kontroll.

Själv spelar hon karaktären Ebba Becker, mamma till den pojke som skadas allvarligast i bilolyckan. I rollen utforskar hon om och hur mycket man får hata ett barn. Pojken som i serien kör bilen är son till en av hennes bästa kompisar My, spelad av Sofia Helin, och mitt i den djupaste sorgen lägger Ebba Becker skulden på honom.

”Det räcker ju att någon puttar ens barn på förskolan för att man ska bli orimlig. Med Ebba utforskar jag vad man som mamma får och inte får göra.”

Med på listan över huvudrollerna finns också Louise Peterhoff. Hon spelar Gloria, mamman till den tredje pojken i bilen. På olika sätt hanterar trion händelsen, samtidigt som deras respektive liv bara pågår vid sidan om. 

”Jag tror att hela projektet har tagit fem-sex år. Det ska bli jättespännande att äntligen få visa det här. Jag tror att många kan känna igen sig i mycket, samtidigt som serien nog inte är för alla”, säger Rakel Wärmländer och fortsätter: 

”Viaplay har tillåtit oss att inte behöva kompromissa med kärlek, action eller krim. Historien har fått vara det den är. Förhoppningsvis blir det en motvikt till mycket annat som finns att se i dag.”