Masskjutning i Hamburg – flera döda

– För att vi ska klara våra klimatmål, behöver vi omgående lagra in mer kol i marken. Hittills gör svenska aktörer det i andra delar av världen. Det är dags att vi tar ansvar för våra utsläpp på hemmaplan, säger Lova Brodin, VD på Svensk Kolinlagring. Mer kol i marken ger bättre jordhälsa och anpassar också jordbruket till ett förändrat klimat som innebär fler torrperioder och kraftiga regn. Kolinlagring ger helt enkelt en mer resilient livsmedelsproduktion.

För att öka inlagringen av kol i jordbruksmarken erbjuder Svensk Kolinlagring fyra olika paket för investerare. Beroende på intresse och behov kan företagen välja mellan att arbeta i egen värdekedja; finansiera intensiva provtagningsplatser; stötta omställning till kolinlagrande metoder eller köpa kolkrediter. För att köpa kolkrediter måste företaget ha klimatmål i linje med Parisavtalet och minska sina utsläpp för att få räkna av kvarvarande utsläpp i bokslutet. Jordbrukare å sin sida får rådgivning och ersättning för att ställa om till mer kolinlagrande jordbruksmetoder, utan minskad livsmedelsproduktion.

– Paketen innebär att kolinlagring finansieras, men vårt arbete handlar ännu mer om att skapa omställning och ett kunskapsutbyte för kolinlagring och livsmedelsproduktion med mervärden, berättar Christina Berneheim, jordbruksrådgivare hos Svensk Kolinlagring. Vårt program sätter jordbrukarna i centrum, de är experter, de känner sin jord, de väljer vilka åtgärder som passar hos dem.

– Vi vill åstadkomma ett skifte till ett jordbruk i Sverige inom planetens gränser, där jordbruket är ett statusyrke som man kan leva på, fyller Lova Brodin i.

För Svensk Kolinlagring är kolkrediter ett verktyg för att transformera livsmedelssystemet, inte en utväg för att slippa minska utsläppen. I de framtidsscenarier där uppvärmningen begränsas till 1,5 ℃ räknar IPCC med en ökad kolinlagring i jordbruksmark. Dessutom innebär mer kol i marken bättre försörjningstrygghet i Sverige, bättre vattenhållande förmåga, bättre jordhälsa, bättre ekonomi för jordbrukare och en möjlighet att öka den biologiska mångfalden i jordbruket.

Exakt hur mycket kolinlagring som olika metoder ger är fortfarande inte helt klarlagt. Idag saknas fortfarande ekonomiskt rimlig och praktiskt användbar teknik för att mäta det storskaligt och tillförlitligt.

– Därför samlar vi i Svensk Kolinlagring också mycket data och jobbar med internationella partners i framkant. Vi behöver ta action idag, det är bara 7 skördar kvar till 2030 då utsläppen ska halverats. Vi följer de riktlinjer som finns, och samarbetar för att kunskapen och forskningen kring jordhälsa och kolinlagring ska accelerera, avslutar Lova Brodin. 

Svensk Kolinlagrings syfte är att flytta jordbruket in i det rättvisa och säkra utrymmet som definieras av de planetära gränserna och mänskliga behov, sammanfattade i den sk. doughnut-modellen, utvecklad av Kate Raworth och Stockholm Resilience Centre.

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Svensk Kolinlagring och ej en artikel av Dagens industri