Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

Hundratals kilo sprängmedel läcker från byggarbetsplatser till kriminella, visar DA:s granskning. En av anledningarna är en lagändring som den moderatledda regeringen drev igenom 2010.När Dagens Arbete vill ställa frågor till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

Samtidigt som ansvariga politiker pratar om att de måste få stopp på sprängdåden genom hårdare tag, kan kriminella utan svårigheter hämta ut och köpa stulen dynamit från byggen i Sverige. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dynamit från vindkraftsparker har hittats i Stockholm City i bilar där kriminella personer befunnit sig, och även i färdiga bomber. Vi har pratat med dem som kommit över sprängmedel. De berättar hur enkelt de kan runda systemet.

Läs också

Kriminell: ”Enkelt att stjäla sprängmedel från byggarbetsplatser”

Alex har smugglat ut stora mängder dynamit från byggarbetsplatser. ”Egentligen är det ganska enkelt, ingen har koll”, säger han.

Men det som förvånar oss allra mest under vår granskning av sprängdåden är alla luckor i lagar och regler. Och det politiska beslut som banade väg för sprängdåden. Nu går kommunerna, som ska utföra tillsyn, på knäna. Vissa utför ingen tillsyn alls. Företag kan fortsätta spränga trots indragna tillstånd. Och dynamit hamnar i händerna på kriminella.

I flera veckor har Dagens Arbete sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M) för att låta honom ge er läsare svar på hur regeringen ska komma till rätta med problemen.

Men vi får inget svar.

Under samma period håller justitieministern en presskonferens om hårdare tag. Hårdare straff för otillåten hantering av sprängämnen och smuggling av vapen och explosiva varor. Gunnar Strömmer tycker att skärpta straff kan ha en viss avskräckande effekt, åtminstone när det handlar om planerade brott.

Men varför täpper inte regeringen till de hål och luckor som finns i befintliga lagar och regler innan de formulerar nya skärpningar med längre straff? Och varför ska de kriminella bemöda sig om att smuggla när de kan förse sig med legal dynamit, vilket använts i majoriteten av sprängdåden i samhället. Det är frågor vi vill att han svarar på.

Istället blir vi hänvisade till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M). Han vill bara svara via mejl. Majoriteten av svaren kräver följdfrågor, som vi inte får svar på. Vi väljer att redovisa både svar och följdfrågor i intervjun här nedanför.

”Vi analyserar kontinuerligt möjliga åtgärder”

Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, svarar på DA:s frågor om sprängdåden via mejl, men svaren på följdfrågorna uteblir.

Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från arbetsplatser och hamnat hos kriminella. Hur ser ni på det? Vad kan ni göra åt det?

”Regeringen gör flera saker för att motarbeta den organiserade brottsligheten. Vid Folk och Försvar 2023 aviserade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen ska ta fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Ambitionen är att ta fram en skrivelse som på ett konkret sätt beskriver problemen med organiserad brottslighet och inriktar det fortsatta arbetet med att bygga upp starkare motståndskraft mot organiserad kriminalitet. Regeringen har också inrättat ett särskilt råd mot organiserad brottslighet, som inledde sitt arbete i början av 2023.”

Tycker ni att det är tillräckligt?

Hur ser ni på att ett halvt ton sprängmedel stulits och hamnat hos kriminella?

Inget svar från ministern.

2021 trädde en skärpning av lagen om brandfarliga och explosiva varor i kraft. Men det finns kritik mot att det gick för fort och att det finns flera luckor som gör det enkelt för kriminella att runda systemet. Vad vill ni göra åt det?

”Nyligen genomfördes ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Ändringarna består bl.a. i att lämplighetskontrollerna inför tillståndsgivning av explosiva varor skärps och utökas. Dessutom skärptes kraven på själva förfarandet vid tillståndsgivningen. Fler tillstånd för explosiva varor har nu en uttrycklig och kortare giltighetstid. Det innebär bl.a. att lämplighetsprövningar genomförs tätare än tidigare, eftersom tillstånden måste sökas på nytt. Det har även underlättats för tillståndsmyndigheter att återkalla tillstånd.”

”Det finns mer att göra men min bild är inte att den nya lagstiftningen har gjort det enklare för kriminella att ’runda systemet’. Därmed inte sagt att det inte kan finnas skäl att framgent se över lagstiftningen igen för att åtgärda sådant som visat sig inte fungera men det får jag återkomma till.”

Granskningen visar är att det trots de senaste ändringarna i LBE fortfarande är enkelt att runda systemet. Vad tycker ni bör göras för att komma till rätta med problemen?

Inget svar från ministern…

När Socialdemokraterna, som drev igenom den här skärpningen, fick möjlighet att svara på denna fråga sa de så här: ”Vi är beredda att fortsätta diskutera fler lagskärpningar med regeringen. När vi socialdemokrater införde skärpningen, sa Moderaterna att det var skåpmat och småduttande och det indikerar på att Moderaterna verkar ha något mer att komma med gällande det här.

Läs också

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Hur bemöter ni deras kommentar?

Inget svar från ministern.

Det kan dröja flera år innan personer som begått brott blir av med tillstånd för att hantera sprängmedel. Det upptäcks först när man söker ett nytt tillstånd eller vid nyanställning.

Vill ni göra något åt det, i så fall vad?

”MSB arbetar just nu med att utveckla samt implementera ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor. Ett syfte med registret är att underlätta för kommuner och myndigheter att uppmärksamma om förutsättningar för ett tillstånd inte längre är uppfyllda. Det här arbetet är viktigt, och regeringen gav därför MSB 1,5 miljoner för arbetet med tillståndsregistret i budgetpropositionen för 2023. Tillståndsregistret ska vara färdigt för implementering i början av 2024.”

Enligt MSB finns flera juridiska utmaningar med att upprätta registret. Bland annat kan det krävas ändringar i förordningen om brandfarliga och explosiva varor. Det kan även behöva ändras i offentlighets- och sekretesslagen.

Är ni beredda att ändra i grundlagen för att få registret på plats?

Inget svar från ministern.

Flera vill att tillstånden för att hantera explosiva varor ska bli personliga (likt vapenlicensen för att det ska kunna dras in direkt vid brott). Vad tycker ni om det förslaget?

”Vi känner till att önskemål om det har framförts från branschföreträdare som ett av flera förslag. Vårt arbete med att stoppa illegala sprängningar sker brett, och vi analyserar kontinuerligt möjliga åtgärder.”

2010 flyttades ansvaret för tillstånd och tillsyn av explosiva varor från Polisen till kommunerna. Den moderatledda regeringen drev igenom den nya lagen. Nu växer kritiken.

Hur ser ni i dag på beslutet att flytta ansvaret från Polis till kommunerna?

”Frågan om att flytta ansvaret för tillstånd och tillsyn för explosiva varor utreddes och man kom fram till att detta var en bra åtgärd eftersom man bedömde att uppgiften saknade relevans för polisen och inte heller kräver sådan kompetens eller utbildning som en polis besitter samt för att frigöra resurser för Polismyndigheten. Det var den bedömningen man gjorde då, och i dagsläget finns inga planer på att flytta tillbaka ansvaret till Polismyndigheten.”

”När det gäller kommunernas arbete avseende tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en viktig roll genom att myndigheten ska samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsyn. Det nationella tillståndsregistret som jag nämnde tidigare är tänkt att göra arbetet enklare vad gäller tillstånds- och tillsynsfrågor och även kunna bidra till en mer likvärdig handläggning.”

Kommunerna larmar att de inte mäktar med uppdraget.

MSB har en stöttande roll för kommunerna i dessa frågor och har inte befogenheter att ingripa om kommunerna inte klarar sitt uppdrag.

Vilka åtgärder ska ni vidta för att hjälpa kommunerna klara sitt uppdrag?

Inget svar från ministern.

I dag är kontrollen av personer som arbetar med att hantera sprängmedel inom industrin stenhård. I samband med skärpningen av lagen 2021 förlorade flera jobbet utan att få veta varför. I den tillverkande industrin hanterar man sprängmedel som inte är så intressanta för kriminella. Samtidigt brister kontroll och tillsyn när det kommer till hantering av sprängmedel inom byggbranschen. Vad anser ni om det?

”Lämplighetsprövningen är en förutsättning för att personer ska få delta i verksamheter som genomför sprängningar. Frågor om Polismyndighetens arbete kopplat till misstanke- och belastningsregistret bör ställas till myndigheten.”

”Tillsynsansvaret åligger den myndighet som ansvarat för utfärdande av tillstånd, vilket innebär att kommuner och MSB har tillsynsansvar. Därtill har MSB ett ansvar att samordna tillsynsmyndigheternas verksamhet och hjälpa dem i deras arbete med tillsyn. MSB har på senare år bl.a. tagit fram nya webbutbildningar med kommunerna som primär målgrupp samt utvecklat samverkan med Polismyndigheten.”

Flera kommuner utför ingen tillsyn alls, de mäktar inte med på grund av resurs- och kompetensbrist. Flera beskriver också att utbildningarna som MSB erbjuder inte är tillräckliga.

Hur ska ni säkra att kommunerna får den kompetens som krävs för uppdraget?

Inget svar från ministern.

Dela: