Ett offentligt belöningssystem för Sveriges främsta utmärkelser

Staten behöver bli bättre på att uppmärksamma och synliggöra insatser som är av stor betydelse för andra enskilda eller för vårt samhälle. Därför har regeringen i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har antagit, fattat beslut om en ny förordning som innebär att ett nytt och modernt offentligt belöningssystem inrättas i Sverige från och med den 1 februari 2023.

– Det finns personer i vårt samhälle som gör extraordinära insatser. I dessa fall är det viktigt att staten kan visa sin uppskattning och tacksamhet. I framtiden kommer det att kunna ske genom tilldelning av en av Sveriges främsta utmärkelser, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Reformen syftar till att staten ska kunna uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar. Det kan till exempel vara en modig livräddande insats, en vetenskaplig bedrift eller en insats av stor betydelse för Sverige. Insatserna ska vara av sådant slag att de bör belönas på en nationell nivå med en av Sveriges främsta utmärkelser: en ordensutmärkelse inom någon av de kungliga riddarordnarna eller en av regeringens utmärkelser.

Det nya belöningssystemet ska lyfta fram de insatser som är värda att belönas oavsett en persons ställning i samhället och oavsett var inom samhället insatsen har utförts. För att öka möjligheten att identifiera belöningsvärda insatser kommer vem som helst att kunna nominera till utmärkelser. Ett självständigt råd kommer sedan att granska nomineringarna och lämna förslag till ordensutmärkelser.

Tilldelandet av utmärkelser inom det statliga ordensväsendet med kungliga riddarordnar ska återupptas i sin helhet. En nyhet i förhållande till dagens ordning är att svenska medborgare kommer att kunna tilldelas ordensutmärkelser, något som inte varit möjligt sedan ordensreformen 1975.

Den belöningsreform som regeringen nu har beslutat om är den största och mest genomgripande som genomförs i Sverige sedan ordensreformen. Den har sin bakgrund i en bred politisk överenskommelse mellan riksdags­partierna.