Heta ämnen stänga

Infantino har fullständigt förlorat kontakten med verkligheten

DOHA. Han heter Gianni Infantino, han är president för Fifa och han tycks fullständigt ha förlorat kontakten med verklig

Publicerad: I dag 12.39

Uppdaterad: Mindre än 30 min sedan

DOHA. Han heter Gianni Infantino, han är president för Fifa och han tycks fullständigt ha förlorat kontakten med verkligheten.

Fotbollen har många fiender numera.

Kanske är det här den allra värsta.

Det spelar tydligen ingen roll hur låga förväntningar du har.

Du kan alltid bli besviken. Du kan alltid förstummas av hur lågt fotbollens allra högsta institution och främsta företrädare faktiskt kan sjunka.

Sent på fredag kväll landade jag i Qatar. Knappt hade jag hunnit börja orientera mig bland alla kulissliknande nybyggen innan det var dags för Fifa-presidenten Gianni Infantino att hålla en typ av inledningsanförande, ett avstamp inför ett VM som kommer att innebära ett historiskt vägskäl.

Nu skulle tonen slås an. Nu skulle ett förhållningssätt formuleras gentemot alla de övergrepp och all den kritik som gjort detta VM till en illegitim turnering innan den ens har börjat.

Rimligen borde Fifa-presidenten varit både ursäktande och självrannsakande. Istället valde han attack, konfrontation och ett helt obegripligt relativiserande.

”Idag känner jag mig som homosexuell. Idag känner jag mig handikappad. Idag känner jag mig som en gästarbetare”.

Eftersom Infantino själv varit rödhårig och mobbad i skolan gick det minsann att dra en rak linje mellan honom och förtryckta HBTQ-personer och utnyttjade gästarbetare – och enbart detta faktum borde någonstans vara tillräckligt för att ogiltigförklara all kritik mot såväl Fifa som Qatar.

Så lät Infantinos inledning och ingång, och i prick en timme pågick sedan en osammanhängande monolog som var så förvirrad att det stundtals kändes som att delta i en rättspsykiatrisk undersökning.

Det var som att lyssna på en förvirrad despot, en naken kejsare eller i alla fall en person som fullständigt tappat kontakten med verkligheten. Och det var så smärtsamt svårt att ta till sig.

För mig personligen har det allra mest svårtuggade med allt detta aldrig varit att Qatar kidnappat ett VM – utan att fotbollen tillåtit det att ske.

Runt shejker och emirer har jag aldrig haft några illusioner. Av fotbollen förväntar jag mig däremot betydligt mycket mer, av dess allra högsta organ kräver jag väldigt mycket mer.

helskärm
Gianni Infantino.
Gianni Infantino. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Det var oundvikligt

I teorin ska Fifa vara fotbollens främsta beskyddare. I praktiken har de istället förrått och sålt ut sporten på ett systematiskt sätt.

Allt detta vet vi, och allt detta nådde någon form av kulmen i maj 2015 då sju medlemmar av Fifas exekutivkommitté leddes ut bakom vita lakan efter en gryningsraid mot det schweiziska lyxhotellet där de hade samlats.

Där och då ville jag verkligen tro att det var vändningen.

Så gott som hela Fifas toppskikt åtalades och försvann. Att rensa ut och reformera var oundvikligt, och kanske fanns ändå möjligheten att organisationen skulle kunna tillfriskna.

Istället blev det alltså såhär.

Mediecentret där Gianni Infantino framträder ligger i de nordvästra utkanterna av Doha, inte mycket mer än en mil ifrån lyxlägenheten han numera utgår ifrån. När han pratar låter han inte längre som en företrädare för fotbollen, utan snarare som någon typ av allmän apologet för Qatar.

Naturligtvis finns det en relevant poäng i att prata om Europas koloniala skuld och dubbla moraliska måttstockar – men Gianni Infantino är verkligen inte inte i position att använda det som trumf och tro att det fungerar som heltäckande frikort för Fifa.

Uppfattades som fullständigt bisarr

Vi står fortfarande här med tusentals oförklarade dödsfall i anslutning till den här VM-turneringen. Gianni Infantino rycker på axlarna, pekar med sitt finger. Jaha? Men ni då?

Strax innan rättvisan hann ikapp honom tog Fifas förre president Sepp Blatter sisådär en kvarts miljard kronor av fotbollens pengar för att producera ”United Passions”. Det var någon sorts märklig korsning mellan dramafilm och kvasidokumentär, en glorifierande hagiografi som var tänkt att putsa upp Fifas anseende.

Mest av allt framstod den bara som en enda lång skrattspegel, som något Turkmenistans president kunnat beordra fram för att hylla sig själv. Det är den minst inkomstbringande filmen i de amerikanska biografernas historia, och kan mycket väl vara den allra sämsta film som någonsin gjorts.

Men inget är tydligen så dåligt att det inte kan bli sämre.

Där och då uppfattades ”United Passions” som fullständigt bisarr, som det allra mest världsfrånvända Fifa dittills genererat. Jämfört med Gianni Infantinos framträdande idag framstår den plötsligt som rätt rimlig.

Idag känner jag mig sviken.

Idag känner jag mig hopplös.

Idag känner jag mig förbannad.

Liknande shots
Nyhetsarkiv
  • Berlinmurens fall
    Berlinmurens fall
    Berlinmurens fall firas: DDR-oppositionens kamp var inte över trots att muren var borta
    9 nov. 2019
    2
  • Stenungsund
    Stenungsund
    Hesa Fredrik larmade i Stenungsund – tekniskt fel enligt kommunen
    30 juni 2022
    1
  • Madonna
    Madonna
    Madonna kommer till Köpenhamn i höst
    18 dagar sedan
    10
  • Jk Rowling
    Jk Rowling
    Tv-striden hårdnar – nu kommer Disney till Sverige
    15 sept. 2020
    2
De mest populära shots av den här veckan