Piotr överlevde Förintelsen – här möter han niorna

Niondeklassaren Ella Kurba har format fyra runda ansikten i lera. De är så små att de ryms i hennes händer och de är sorgliga att titta på.

– De representerar alla barn som inte fick födas på grund av Förintelsen. Deras gravida mammor mördades så de fick aldrig chansen att leva, säger hon allvarligt.

Leransiktena ingår i en stor utställning på Snitz skola vid Telefonplan. Den hålls öppen under Förintelsens minnesdag, med konstverk av grundskoleelever och gymnasister, från fyra olika skolor. På Snitz grundskola har elever i årskurs 9 bidragit. De har fått arbeta på temat Förintelsen i både SO, svenska, engelska, bild och slöjd, allt för att ge dem kunskap och insikter om utrotningslägrens fasor och de vägar som ledde dit.

– Jag förstår mycket bättre nu, hur människor led. Jag tar det mycket mer på allvar och vet mycket mer. Vi har fått läsa om tiden före andra världskriget och om hur Hitler kunde komma till makten, säger Ella Kurba.

Flydde genom avlopp

På utställningens invigning är Piotr Zettinger, 86, hedersgäst. Han var bara fem år när han 1943 flydde ur Warszawas getto, där naziregimen höll judar instängda. När han berättar för Ella Kurba och hennes kamrater hur det gick till blir de tysta.

– Jag fick hjälp att fly genom en avloppstunnel. Min mamma var inte med. Vi kom bort från varandra, säger han.

Efter flykten från gettot hölls Piotr Zettinger gömd på mängder av ställen innan hamnade i ett kloster, där nunnor skyddade honom och andra barn. I februari 1945 kom hans mamma dit för att hämta honom. Då kände han inte igen henne. Hon hade blivit gråhårig av det hon utsatts för som fånge i ett läger som fångarna nu släppts fria ur.

– Min far dödades men min mor överlevde. Hon började leta efter mig med en gång och hittade mig, säger han stillsamt.

Film med intervju

Det var Cecilia Massi, biträdande rektor på Snitz grundskola, som bjöd in Piotr Zettinger till utställningen. Hon har också intervjuat honom utifrån frågor som eleverna har formulerat. Resultatet är en film, som rullar i ett av utställningsrummen. I andra rum finns målningar, skulpturer, teckningar och textkonst där eleverna både ger uttryck för det mörka och visar på att det finns hopp om framtiden.

Cecilia Massi, som också är konstnär, är drivkraften bakom utställningsprojektet. Hon genomför det för tredje året i rad, och för första gången i Snitz grundskola.

– Jag gör det här för att jag hoppas att att eleverna ska få en känsla för det som hände under nazitiden och för att motverka att det händer igen. Man ska aldrig tro att man inte kan göra något. Alla kan bidra till ett bättre samhälle, säger hon.

Niondeklassen Nils Nordlander tycker att kunskap är bra.

– Det känns så orimligt att Förintelsen hänt. Men det har den ju. Nu vet vi mer om det och det är bra, säger han.

Elever från fyra skolor bidrar

På Förintelsens minnesdag, den 27 januari, visas en konstutställning om Förintelsen i Snitz grundskola vid Telefonplan.

Under dagen visas den för skolklasser. Klockan 17–20 är allmänheten välkommen.

Skolorna som deltar är Snitz grundskola (niondeklassare), Vasaskolan och Ronnaskolan i Södertälje (högstadielever) och Platengymnasiet i Motala.

Projektet genomfördes för första gången i Motala, för tre år sedan.

Källa: Cecilia Massi

Jag förstår mycket bättre nu, hur människor led.