Svert Taube – dolda sidorna skildras i dokumentär i SVT

Evert Taube (1890–1976) var trubadur, författare, kompositör och konstnär. Det är framför allt hans mer än 200 visor som gör honom älskad och folklig – och som sedan länge är en del av den svenska kulturskatten.

Hans liv och verk har skildrats i ett otal böcker, artiklar, akademiska arbeten, filmer och tv-produktioner. Nu visar SVT sin nya dokumentär ”Evert! Evert! Evert!” som i tre delar berättar om nationalskalden och hur han påverkat Sverige.

Berömmelsens baksida

Den tar upp också de tragiska och mörka delarna av hans liv. Berömmelsens baksida i form av hans ångest inför att framträda och hans olyckliga förhållande till pengar.

– Evert Taube vill i hela sitt liv bli berömd. Han lyckas och blir mer och mer berömd, behovet av bekräftelse blir allt större. Samtidigt klev han upp på scenen lite av tvång, av ekonomiska skäl, säger Jane Magnusson, tv-seriens regissör.

– Han led av ångest och scenskräck. Och tyckte att han blev berömd för fel sak. Han ville inte bara vara folkkär utan bli erkänd som den store intellektuelle poeten och sitta i Svenska Akademien, säger hon.

Jane Magnusson beskriver Taubes inställning till att uppträda som kluven och delvis tragisk. Han ville både stå på scenen och ha kontakt med sin publik samtidigt som kände skräck för detta – och kände sig tvingad att framträda.

Ekonomiska skäl

Först klev han upp på scenen av ekonomiska skäl. Han insåg att han inte skulle bli den store målare och konstnär han drömt om att bli, så han måste dra in pengar på annat sätt. Det lyckades över förväntan.

Han framträdde på kabaréer på 1920-talet, blev älskad trubadur på konserter och i folkparker på 1930– och 1940-talen. Han gav ut skivor och var med i filmer.  Han gjorde succé i radio och i det nya tv-mediet.

– På ett plan är Taube en tragisk figur. Han blir aldrig mätt på bekräftelse. Han var askänd trubadur men ville vara med i Svenska Akademien. Han ville bli erkänd av överklassen men det blev han aldrig förrän efter sin död. Häftigt att han valde att fokusera på det icke-tragiska i livet. Jag är imponerad av det sättet att se på livet.

Det säger Stefan Sundström, kapellmästare i dokumentären där hans husband medverkar tillsammans med artister som Lill Lindfors, Miriam Bryant, Frida Hyvönen, Ola Salo, Malena Ernman, Thorsten Flinck och många andra. 

De framför nytolkningar av Taubes visar som spelats in på hans födelseö Vinga, i hans älskade Roslagen och på hans stamkrog Den Gyldene Freden i Stockholm.

Förste tv-kändisen

Evert Taube blev den första stora tv-kändisen. Och hans familj en riktig kändisfamilj. Den var med i filmer och hemmahosreportage, barnen figurerade i hans visor och böcker. 

SVT:s nya dokumentär ”Evert! Evert Evert!” är ett stort projekt – men bleknar ändå om den jämförs i omfång med tv-serien ”Evert Taube diktar och berättar” som sändes i hela 20 delar 1966–1967 i den dittills största satsningen i svensk tv-historia.

Taubes sista år blev hans kanske största. Under åren 1961–1973 stod han på Gröna Lunds scen och hyllades av en entusiastisk storpublik.

Efter de första svåra åren som sjöman och mindre framgångsrik konstnär kom de stora framgångarna. All han tog i tycktes bli guld. 

Pengarna försvann snabbt

Redan på 1930-talet var Taube en av de högst betalda författarna i Sverige som honorerades rikligt för sina böcker och sina tidningsartiklar. Men pengarna rann ut lika snabbt som de kom in.

När han var vid kassa bjöd han alla och köpte eleganta kläder. Men pengarna försvann snabbt och han skrev desperata brev till Bonniers förlag och bad om förskott på böcker. Vilket han alltid fick på ett eller anat sätt.

– Everts förhållande till pengar var tragiskt, han fick in extremt mycket pengar och var ändå alltid pank. Han hotades av kronofogden och av personlig konkurs, han stod på ruinens brant. Det löste sig först efter många år då hustrun Astri tog över plånboken, säger Jane Magnusson.

När Evert Taubes bild till slut hamnade på den svenska femtiokronorssedeln 2015 ”känns det nästan som ett elakt skämt”, heter det i filmen. Det var svårt att säga något lättsamt om hans relation till pengar när Riksbanken ordnade en ceremoni.

– Jag var där och skulle säga något om morfar och 50-kronorssedeln och gärna berätta något personlig minne. Men jag kunde ju inte vara ärlig där, säger barnbarnet Maria Taube i dokumentären.

”Han var livrädd”

Nadja Bergén, tidigare tivolichef på Gröna Lund och medlem av den familj som ägde nöjesfältet, berättar i filmen om hur svårt det var att få upp Evert Taube på scenen för han ”var så livrädd, han hade scenskräck rent ut sagt”.

Varje kväll åkte programchefen Ove Hahn i företagets Bentley till Taubes lägenhet på Stockholms Söder för att hämta artisten – när publiken redan satt och väntade. Programchefen hade egen nyckel till lägenheten.

– Evert ligger och sover med tomteluvan på och täcket upp till näsan. Då lyfter Ove på lilla mössan och säger att du ska upp på scenen, på estraden på Gröna Lund, berättar Nadja Bergén.

– Så fick han hit honom till slut efter många om och men. De kom hit bakom scenen, sedan ville han inte gå in, det var nästan så att Ove fick sparka ut honom på scenen. Nu går du in, du kan ju inte lämna publiken, sa han. Då travade Evert in pliktskyldigast, säger hon.

Succé varje kväll

Det blev succé varje gång. Kväll efter kväll befäste Evert Taube sin ställning som ett i allra högsta grad levande nationalmonument.

Artisten Niklas Strömstedt, son till Expressens tidigare chefredaktör Bo Strömstedt, berättar om Taubes nära relation till pappan och tidningen. Tillsammans med Expressen drev han bland annat flera kampanjer för att bevara natur och miljö.

– Evert ville gärna vara i pressen. Han ville nå ut och framför allt bli bekräftad. Min pappa sa en gång att om det inte stod om Evert på en eller två dagar så trodde han att han var bortglömd, säger Niklas Strömstedt i dokumentären.

SVT:s dokumentär ”Evert! Evert! Evert!” i tre delar finns på SVT Play.