Friidrottsförbundet om Emilia Brangefälts död: Vi gjorde vad vi kunde

Friidrottsförbundet: Såg inga skäl att stoppa Emilia

Borde 21-åriga Emilia Brangefält ha fått springa några av världens mest krävande lopp?

Varför såg ingen hur Sveriges största löpartalang pressade sig själv – tills varken kroppen eller sinnet orkade längre?

Efter Emilias tragiska död har Svenska friidrottsförbundet nu sett över sin verksamhet.

Emilia dog – blev bara 21 år: ”Fick aldrig rätt hjälp”

8:29

För Sportbladet berättar mamma Lotta nu om händelserna bakom Emilia Brangefälts självmord. Om en resa rakt upp för resultatlistorna – men en personlig tur rakt ner i avgrunden.

Lottas historia väcker flera kritiska frågor.

Hur kunde alla missa hur dåligt Emilia mådde?

Varför fick en 21-åring springa världens mest extrema löpartävlingar?

”Gjorde vad vi kunde”

Stefan Olsson är generalsekreterare på Svenska friidrottsförbundet.

”Den tragiska händelsen ledde till diskussioner i Friidrottssverige i stort: vad kan vi göra för att så få som möjligt ska drabbas av mental ohälsa? Kunde vi gjort något ytterligare i det här fallet och i så fall vad? De här frågorna har vi ställt oss och de har diskuterats ingående, främst inom elit- och landslagsavdelning och i vår medicinska kommitté”, skriver Olsson i ett mejl till Sportbladet.

expand-left

helskärm

Stefan Olsson är samtidigt tydlig med att förbundet försökte agera på de signaler som fanns – när de väl uppstod. En gemensam bedömning gjordes också inför Emilias VM-start 2023, men förbundet såg inga tecken på att någonting var fel då.

”När Emilia därefter signalerade att hon inte mådde bra, gjorde vi – utifrån den info vi hade – vad vi kunde för att stötta henne. Både landslagsläkare och landslagsledare hade upprepade kontakter med henne och försökte på flera olika vis just hjälpa och stötta, primärt med de fysiska bitarna, men vår landslagsledare fick också bekräftat att Emilia vid något tillfälle hade fått psykologisk hjälp från annat håll i samhället.”

Särskild kompetens i varje landslag

Olsson beskriver flera utmaningar. Dels att psykisk ohälsa ibland är svårt att upptäcka och värdera, och att en personlig integritet också måste respekteras. 

”Vi agerade utifrån den information vi hade, men när något sånt här fruktansvärt händer är det klart man hade velat göra ännu mer. Det är jag övertygad om att alla känner, inte bara vi på förbundet.”

Emilias öde har för Svenska friidrottsförbundet satt extra fokus på just utmaningar med ultradistanserna (de extra långa loppen) inom friidrotten. Här arbetar de nu aktivt med flera förändringar.

expand-left

helskärm

”Diskussionen som uppstod efter Emilias bortgång ledde till att särskilda initiativ togs gällande ultradistanserna. Vi vill få mer kunskap om hur löpare påverkas av att springa väldigt långt och vilka risker som finns. Där har vår medicinska kommitté nu bland annat uppmärksammat frågan internationellt för att utreda vilken forskning som finns att luta sig mot.”

Sedan hösten 2023 har förbundet också diskuterat hela det medicinska upplägget, och när det gäller trail- och ultralöpning har förbundet numera specifika medicinska team med särskild kompetens och erfarenhet.

Förbundet ska också ordna informations- och utbildningsträffar, och för alla landslag från 2025 ha årliga medicinska samtal och genomgångar med ansvariga läkare.