Ska EU missa tåget för grön teknik ännu en gång?

EU kallar sig för en global grön ledare, men har trots det missat tåget för flera gröna teknologier. För solceller och elbilsbatterier har EU hamnat så långt efter Kina att experter tvekar om det ens är möjligt att komma i kapp. Utan en strategi för geotermi riskerar EU att göra om samma misstag igen för ännu en grön energiteknik.

Geoenergi utnyttjar solenergin som finns lagrad i jord, berg och grundvatten för att värma och kyla allt från enstaka hus till hela bostads- och industriområden. Den kan också användas för värmelagring. Geotermi innebär att man borrar djupare, ofta mer än tusen meter, för att ta till vara värmen från jordens inre. Denna värme kan användas för att producera el, värma och kyla fastigheter, men också driva i industriprocesser och utvinna mineraler. Både geoenergi och geotermi är stabila energikällor som ger både baskraft och värme året runt, oberoende av väder och vind.

Kan försörja en tiondel av elproduktionen

Det finns stor men fortfarande outnyttjad potential i geoenergi och geotermi. Uppvärmning och kylning står för 50 procent av EU:s energikonsumtion, varav 70 procent fortfarande kommer från fossila bränslen, merparten gas, ofta importerad.

Med dagens väl etablerade tekniker har geoenergi och geotermi potential att försörja EU med hela 25 procent av all uppvärmning och kylning och med 10 procent av elproduktionen. Detta framgår av EU-kommissionens strategiska plan för energiteknik. Med nästa generations teknologier ökar dessutom sifforna betydligt. Den pågående vågen av teknisk innovation kommer inom en nära framtid att göra det möjligt att borra djupt för att få grön, stabil värme, kyla och baskraft på allt fler platser i världen.

Geoenergi och geotermi är också områden där svensk industri ligger mycket långt framme. Det svenska värmepumpsundret växte fram under 1990-talet och började småskaligt på mindre orter med bergvärmepumpar för småhus som mest välkända exempel. Idag används tekniken i allt större utsträckning till uppvärmning och kylning av större fastigheter. Många av dessa bolag har nu växt till internationella storspelare med enorm betydelse för både internationell teknikutveckling och jobbförsörjningen lokalt.

17 000 nya borrhål - varje år

Sverige är nu världens fjärde största geoenergiland sett till installerad kapacitet per capita, kan vi läsa i den färska rapporten ”The Future of Geothermal Energy” från International Energy Agency (IEA). I dag finns över en halv miljon geoenergianläggningar i Sverige och varje år borras ungefär 17 000 nya borrhål för energianvändning i landet. Enligt statistik från Svenskt Geoenergicentrum bidrog geoenergi med omkring 22 TWh förnybar värme och kyla år 2023, motsvarande ungefär 20 miljoner ton i minskade koldioxidutsläpp. Över de senaste 10 åren har geoenergin genererat cirka 200 TWh förnybar värme och kyla till det svenska energisystemet, ungefär lika många TWh som vindkraften har bidragit med till elsystemet under samma period.

Svenska företag har i och med detta utvecklat en omfattande kunskap inom borrteknik, värmepumpsteknik, undermarkslagring och hållbara energilösningar och är nu väl positionerade att både bidra till teknikutvecklingen och leverera befintliga tekniska lösningar till en växande marknad.

Marknaden kommer tredubblas

IEA:s prognoser pekar på att värmepumpsmarknaden i EU kommer att tredubblas till 2030, och i EU:s REPowerEU-plan från 2022 pekas geoenergi och geotermi ut som en prioriterad teknik. Här har Sverige möjlighet att stärka sin export av både teknik och systemlösningar till andra EU-länder som idag brottas med utmaningen att minska sina uppvärmningskostnader och sitt beroende av fossila bränslen.

En ökad användning av geoenergi och geotermi inom EU gynnar inte bara svensk export och näringsliv utan även Sverige indirekt. Ett minskat beroende av energiimport inom EU skulle bidra till stabilare energipriser i Sverige och Norden eftersom vi är kopplade till EU:s energimarknad.

Den 16 december samlas EU:s energiministrar i EU-rådet. På dagordningen ska beslut fattas om EU ska ta fram en gemensam EU-strategi för geotermi. Vi uppmanar nu Sveriges energiminister Ebba Busch att göra sitt yttersta att driva igenom förslaget. Detta är ett grönt tåg som svensk industri inte bör missa. Här sitter vi på konkreta lösningar som bidrar till att säkra både klimatmålen och framtidens energiförsörjning och som samtidigt kan stärka svensk export och innovationskraft.