Di Digital listar: Här är de viktigaste trenderna inom tech 2024

Lyssna på det senaste avsnittet av Digitalpodden med fokus på teknikspaningarna här:

Monika Nilsson Lysell: Upprustning med ny teknik

När Spotify-grundaren Daniel Ek år 2021 investerade i tyska försvarsbolaget Helsing manade artister till bojkott. Sedan kom tiden ikapp kritikerna. När Saab SAAB B -0,87%Dagens utveckling gick in i Helsing i september i år hade värderingen stigit med 350 procent sedan Daniel Eks investering. 

Pandemin och kriget i Ukraina har fått beredskapsfrågor att gå från mossiga till glödheta, och techprofiler som Vois Fredrik Hjelm, Krys Johannes Schildt, och MW Groups Mikael Karlsson har försökt belysa potentialen i den svenska startup-myllan. 

Teknik som har ett användningsområde i fredstid, men också har en potential i krigstid, är något vi kommer höra ännu mer om 2024 tror jag. Börskurser för bolag med försvarskoppling kommer fortsätta stiga och innovativa bolag med så kallad ”dual use”-teknologi kommer ha investerarnas uppmärksamhet 2024. 

Ukrainakriget har visat hur kommersiell teknologi, som helt vanliga drönare, kan användas tillsammans med militär teknologi, konstaterade Saabs vd Micael Johansson nyligen. 

Hamas attack i Israel är det senaste exemplet på hur vanliga drönare lyckats överraska en av världens mest avancerade militära styrkor. 

Det är ganska mörk spaning det här, som utgår ifrån att vi har mer konflikt, rädsla och död att vänta i vår framtida omvärld. Kanske kan det kännas ljusare om vi tittar tillbaka på några uppfinningar som utvecklats i krig, uppfinningar som vi numera har glädje av i vardagen och inte vid fronten: Bindor, konserver och silvertejp. 

Henrik Ek: Din egen AI

Ju mer du använder Chat GPT, Googles Bard och Microsofts Bing Chat – med flera – desto mindre imponerad blir du förmodligen. Det är uppenbart att så många som möjligt behöver testa och försöka hitta vägar att dra nytta av tekniksprånget, men ofta mynnar det ut i försök att forcera sin egen runda verksamhet genom det fyrkantiga hål som Chat GPT erbjuder. Med kreativa prompter försöker användare lura tjänsten att utföra uppgifter, istället för att tjänsten som sådan anpassas för uppgifterna.

Men det händer saker på även det området, som gör att vi som användare inte behöver lura någon (eller något) alls, och de stora språkmodellerna (large language models, som grundtekniken kallas) bara kommer att göra det som de faktiskt är bra på. Det vill säga konversera med språk.

Genom finjustering (”fine tuning” som det kallas) tränas AI-modellerna på proprietär data – din data – för att lära sig allt som just ditt bolags specifika ämne. Eller om uppgifterna snarare är faktabaserade kanske valet fallet på ”RAG” (retrieval-augmented generation) som fungerar som ett databas-uppslagsverk där AI:n kan hämta svar och basera dem på fakta istället för dagens dåliga gissningar.

Löftet om AI som revolutionerande teknik är sann, men det kommer inte att ske automatiskt. Det kommer att krävas en del jobb och investeringar.

Ida Hansson Brusewitz: Den som finslipar bäst vinner

Tillbaka till kärnaffären, prioritera vinst och effektivisera. Vi har varit inne i omvälvning av techsektorn sedan kapitalet blev dyrare, värderingar sänktes och pandemieffekten blev ljummare. 

Sedan dess har vi sett många stora varsel, där tusentals fått gå från bolag som Spotify, Klarna och Kry. Enligt sajten Layoffs har över 260.000 techjobb gått upp i rök 2023. Även bolag som tagit in stora summor har tvingats gå i konkurs när ägarna och investerarna tröttnat. 

Slaget om de bästa talangerna fick techbolagen att bygga upp stora organisationer och funktioner omkring de anställda. Nu är det fler som behöver bevisa vilken effekt deras insatser ger. Många har också höga snittlöner. Kanske det därför blir lite tråkigare på techkontoren, mindre fluff, och mer normala förmåner som friskvård, fruktkorgar och kaffe.

Det kan också ses som en mognad av ledarskapet som tuffar till sig och ser mer i vitögat vilka funktioner som är vitala för bolagets frammarsch. 

Ser fram emot fler bolag som visar på både svarta siffror och tillväxt med nya uppfinningar: ”More bang for the buck.” 

Johannes Karlsson: Elektrifieringsbolagens fortsatta stålbad 

Under 2023 kom verkligheten till slut även ikapp de nydanande bolag som vill lösa vårt kanske allra största problem, att minska klimatutsläppen och beroendet av fossila bränslen. Till slut ströps även pengakranen för elektrifieringsbolagen, särskilt inom fordonsindustrin. 

Volta Trucks gick i konkurs, Einride har tvingats till en rejäl inbromsning, Cake är i akut behov av nya pengar på pengar medan Xshore sliter med att komma på rätt köl, för att bara nämna några svenska aktörer som befinner sig i en perfekt storm. Därutöver har leverantörer som batteribolagen Northvolt och Polarium också drabbats av förseningar i sin produktion respektive kundbortfall i den rådande konjunkturen.

Kapitalmarknadens nya önskemål om en tydligt utstakad, och inte alltför lång, väg till lönsamhet drabbar elektrifieringsbolagen hårt eftersom deras vinster snarare ligger längre fram i tiden. Det lär knappast ske en ljusning under 2024. Enligt Di:s uppgifter försöker många av bolagen nu hitta köpare eller ingå partnerskap med mer etablerade industribolag. De som inte lyckas lär tvingas kasta in handduken eller hoppas på att deras ägare har tillräckligt djupa fickor att ta dem igenom krisen, potentialen på sikt är givetvis enorm.  

Marianne Agazzi: Och nu blir det reklam

Nöden har ingen lag när hushållskassan tryter. I somras lanserade Disney Plus sin annonsbaserade tjänst i Sverige, och mycket talar för att Netflix kommer att göra detsamma, efter tidigare lanseringar runtom i världen. HBO Max rullade ut sin satsning redan 2021, dock inte i Sverige än.

Det här går egentligen stick i stäv med idén med strömningsabonnemang. När Netflix lanserade sin plattform var det ju för att man skulle slippa allt det här. Men nu gäller det att gå med vinst, samtidigt som produktionerna blir dyrare och konsumenternas plånböcker är tunnare.

Det finns nackdelar med tjänsten utöver reklambiten – man kan till exempel inte ladda ned filmer och serier. Men det används väl i huvudsak när man ska på resa, och med dagens ekonomi blir det väl inte så mycket av det slaget under 2024.

Vill man leva ännu billigare finns tjänster som är helt gratis, som Rakuten TV. Det är en japansk strömningstjänst som också har en reklamfinansierad variant. Men varning, reklampauserna är minst lika många som på linjär-tv. 

Men vi svenskar är ändå vana, även om vi levde länge med enbart SVT och Anslagstavlan. Det finns en väluppbyggd acceptans för reklamsnuttarna, eller snarare har man kanske lärt sig att ”zona ut”.

Di Digital listade nyligen flippar och floppar för året: 

Läs mer: Fyndjakt, AI och spelkrig: Det var bäst 2023Läs mer: Hajper, krascher och missar: Det var sämst 2023