Captain America: Brave New World

Steve Rogers må ha pensionerat sig, men Captain America lever vidare genom Sam Wilson - en regelrätt patriot som fortfarande tvivlar på om han borde ha ärvt kaptenens vibranium-sköld och om han borde ha halsat en flaska styrkeserum. Efter att ett misslyckat mordförsök på president Ross sätter dit Wilsons vän sätts hans lojalitet till sitt land dessutom på prov och tillsammans med Falcon och en ex-Änka nystar han upp en konspiration som hotar att bryta ut i ett fullskaligt världskrig.

Det är inte en lätt uppgift att följa upp en film som den briljanta Captain America: The Winter Soldier och det är tydligt att Winter Soldier har agerat som inspirationskälla här nu när Anthony Mackies superhjälte får egna vingar i sin första solo-film. Eller ja, första soloprojektet var egentligen miniserien The Falcon and the Winter Soldier och det var ett direkt vedervärdigt serietidningsäventyr som inte gjorde karaktären någon som helst tjänst.

Jag får lite samma känsla nu när Wilson kliver in till vita duken, för Brave New World känns minst lika TV-klaustrofobisk som serien. Vi har att göra med en ganska dämpad serietidningsspänning som inte direkt bjuder på några överraskningar eller någon som helst politisk nerv. Plottrig intrig och ojämnt tempo gör detta till en sömnig politisk thriller med väldigt lite politik och väldigt lite thrills. Det rör sig inte om någon ny Winter Soldier, tyvärr.

Detta är en annons:

Höjdpunkten stavas Harrison Ford som, trots avsaknad av mustasch, lyckas ge filmen lite mer dimension än det platta manuset. Det är kul att se Ford spela USA:s president igen, som trots i sin ålder fortfarande besitter lite jävlar anamma (och då syftar jag inte bara på hans hulkande). Det fanns också några sekvenser, som konflikten i den Indiska Oceanen, som jag fann engagerande och jag gillade till viss del musiken som lyckades vara mer spännande än intrigen i sig.

Jag önskar att jag hade mer positiva saker att säga om smygfavoriten Tim Blake Nelson, som tyvärr känns bortslösad som filmens huvudsakliga antagonist. För en gångs skull är jag väl bekant med serietidningsfiguren han spelar och filmtolkningen är som hämtad från självaste CW-universumet. Att påstå att det hela var en besvikelse vore en underdrift och i slutändan var det mer underhållande att gissa vilka scener som var "reshoots" än att följa de livlösa karaktärerna.

Det pratas mycket om varför Sam Wilson var man att axla Captain America-titeln och huruvida han bör representera Amerikas intressen, något vi inte riktigt får se i annat än tomma plattityder och det hjälper inte att Mackie helt saknar karisma som superhjälteledare. Undertiteln Brave New World antyder att stora förändringar är på gång i Marvel-världen, men filmen i sig bryter knappast någon ny mark och är mer av den generiska serietidningsaction med tveksamma digitala effekter vi har vant oss vid sedan Endgame. Jag tror att Brave New World bäst upplevs när det väl kommer till Disney+ för att streamas som bakgrundsbrus.

Detta är en annons: