Heta ämnen stänga

Kraftig explosion i Beirut

Kraftig explosion i Beirut
Minst 70 människor har dött och minst 3 700 har skadats i explosionerna i Libanons huvudstad Beirut. Enligt lokala myndigheter var det "högexplosivt material" som briserade.

Libanesiska myndigheter befarar enligt nyhetsbyrån Reuters att siffrorna över döda och skadade kommer att stiga. Röda korset uppger att hundratals skadade har tagits till sjukhus, men att många ännu sitter fast i rasmassor.

Enligt Beiruts borgmästare Marwan Abboud finns tio brandmän bland de som saknas efter explosionerna. I en intervju med CNN beskriver Abboud omfattningen av det som inträffat.

1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Väpnade milisgrupperingar dödade över 1 300 människor i Kongo-Kinshasa under årets första sex månader, enligt en FN-rapport. Det är tre gånger så många som under samma period 2019.

Bland de dödade fanns 267 kvinnor och 165 barn, uppger FN-organet UNJHRO i rapporten.

Extremistgruppen ADF (Allierade demokratiska styrkorna), som härrör ur en rebellrörelse som bildades i opposition mot den ugandiske presidenten Yoweri Museveni, anklagas för många av morden. Enligt UNJHRO har ADF begått "utbredda, systematiska och extremt brutala" våldsdåd.

Många av offren dödades med huggvapen eller blev skjutna.

"Hela familjer har hackats till döds", står det i en rapport om ADF från samma FN-organ som släpptes i juli.

Redan i fjol steg antalet människorättsbrott – mord, bortföranden, tvångsarbeten samt attacker mot skolor och sjukvårdsinrättningar – som utförts av ADF med 67 procent jämfört med föregående år.

Covid-19 slår hårt mot de som ska ta hand om Sydafrikas smittade i coronaviruset – vårdarbetarna.

Omkring 24 000 läkare, sjuksköterskor och andra arbetare inom landets vårdsektor har bekräftats smittade av viruset, uppger hälsominister Zweli Mkwize. Fler än 180 av de smittade har avlidit.

Fackföreningar har i månader uttryckt oro över bristande säkerhet på landets vårdinrättningar, bland annat gällande tillgång till skyddsutrustning och även utrustningens kvalitet.

Sydafrika är det värst virusdrabbade landet i Afrika, med över 500 000 konstaterade smittfall och närmare 9 000 avlidna. I absoluta tal är landet därmed i nuläget det femte värst drabbade i världen.

Det var vid 18-tiden, tisdagen den 4 augusti, som explosioner skakade hamnområdet och de centrala delarna av Beirut. I närheten ligger välkända platser som Martyrtorget, Mohammad al-Amin-moskén och de bartäta områdena Gemmayzeh och Mar Mikhael.

En första explosion orsakade en brand och några mindre smällar. Det följdes av en enorm explosion med en tornadoliknande stötvåg som ödelade hamnområdet och blåste ut glasrutor, välte bilar och orsakade skador inom en mils radie.

Explosionen kändes i Nicosia i Cypern, 24 mil bort. Seismologer säger att det motsvarade ett jordskalv med magnituden 3,3.

Över hundra döda

Omkring 5 000 personer har skadats och över hundra har bekräftats döda, enligt Röda Korset. Siffrorna befaras stiga ytterligare.

Enligt premiärminister Hassan Diab var det 2 750 ton ammoniumnitrat, som lagrats i hamnen i sex år utan "förebyggande åtgärder", som har antänts och exploderat. Han har lovat att de ansvariga ska ställas till svars. Materialet ska ha konfiskerats för flera år sedan och förvarats i lagerbyggnaden, som ligger bara några minuter från Beiruts shopping- och nattlivsdistrikt.

Ammoniumnitrat används vanligtvis som gödselmedel och har i flera årtionden orsakat många industriolyckor. Ämnet kan också användas för att tillverka bomber.

Det finns ännu inga officiella uppgifter om vad som kan ha antänt ammoniumnitratet.

Tre dagars sorg

Sjukhusen, redan tyngda av coronapandemin och ekonomisk kris, fylldes snabbt av skadade. De har vädjat till människor att lämna blod, och man behöver även generatorer för att kunna hålla elektriciteten i gång.

President Michel Aoun har utlyst tre dagars landssorg och uppger att 100 miljarder libanesiska pund, motsvarande omkring 570 miljoner kronor, ska tillgängliggöras i krisstöd.

Beiruts guvernör Marwan Abboud uppskattar att omkring 300 000 människor har blivit tillfälligt hemlösa och att explosionen kommer att kosta Libanon över tre miljarder dollar.

Sofia Eriksson/TT

I maj sparkade USA:s president Donald Trump tillsynschefen vid USA:s utrikesdepartement, Steve Linick.

Nu väljer även hans efterträdare Stephen Akard att lämna posten, enligt en talesperson för byrån. Ny chef blir hans ställföreträdare Diana Shaw.

Akard, en nära allierad till vicepresident Mike Pence, har granskat anklagelser om maktmissbruk från utrikesminister Mike Pompeos sida. Han ska även ha utrett Pompeos omstridda beslut att kringgå kongressen och sälja vapen för mångmiljonbelopp till bland annat Saudiarabien.

Den tidigare chefen Linick var den som uppges ha startat utredningen mot Pompeo. Avskedandet av Linick mitt under utredningen väckte stor ilska hos Demokraterna, som kallade det hela en "olaglig hämndaktion". Trump motiverade avskedandet med att han inte längre hade fullt förtroende för Linick.

Ohyggliga scener har utspelat sig på sjukhusens akutmottagningar efter den enorma explosion som har tagit över hundra människoliv i Beirut. På sjukhuset Hotel-Dieu möttes al-Jazeeras reporter av hjärtslitande syner.

En äldre man föll ned på knä och bankade sina nävar i golvet i förtvivlan. En ung kvinna slog armarna runt ett litet barn för att meddela honom att pappa just hade dött.

– Youssef, pappa är i himlen.

Skador från glassplitter

Hjälporganisationer på plats, däribland Röda Korset och Unicef, har inlett arbetet med att bistå de libanesiska myndigheterna. Under tisdagskvällen sammankallade Röda Korset sina 5 000 ambulansvolontärer och 375 ambulansteam sattes i arbete, berättar den svenska landrepresentanten Sofia Andersson.

– De har jobbat hårt hela natten och alla resurser har tagits i bruk. Det viktigaste just nu är att ta hand om de svårast skadade. Många har skador från glassplitter från fönster som blåsts ut och andra har krosskador och klämskador efter det att byggnader rasat samman över dem, säger hon till TT.

Många som arbetar inom vården har också skadats eller dödats. Dessutom lägger den pågående coronapandemin sten på börda.

– Sjukvården var redan före explosionen på bristningsgränsen och det saknas mediciner och andra resurser. Coronafallen i Libanon, som tidigare har legat på en ganska låg nivå, började för några veckor sedan öka till en nivå som sjukvården har svårt att klara av. Därför är det som har hänt nu en totalkatastrof, säger Andersson.

"Krigsliknande scener"

Flera sjukhus demolerades och de som klarade sig undan förstörelse blev snabbt överfulla. Vårdpersonalen tvingades neka människor vård eftersom de inte kunde ta emot fler patienter.

"Jag kan inte sluta tänka på de krigsliknande scener vi har bevittnat. Vår generation trodde aldrig att detta skulle kunna hända. Vi har opererat många människor i natt, vissa har vi inte kunnat hitta någon anhörig till eller kunnat identifiera" skriver kirurgen Fred Bteich på Twitter.

Bteich arbetar på ett sjukhus i Beirut och beskriver hur de skadade bokstavligen låg i högar på golven.

För en vecka sedan reste Sofia Andersson tillbaka till Sverige från Beirut.

– Jag är nog fortfarande i chock. Det känns svårt att förstå att detta har hänt människor i en stad som jag precis lämnade.

Helena Nordenberg/TT

Skadade efter explosionerna i Beirut.
Skadade efter explosionerna i Beirut.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Bakgrund: Libanons sjukvård i kris

Sjukvården i Libanon var redan i djup kris beroende på bland annat coronapandemin och ekonomisk härdsmälta till följd av hyperinflation. Resurser har saknats till att avlöna vårdspersonal och köpa medicin. Det fattas också medel för att kunna se till att det finns tillräckligt med elektricitet vid sjukhusen.

Dessutom lider landet ännu av sviterna efter inbördeskriget 1975-1990.

Efter explosionerna har ett flertal länder, däribland USA, Storbritannien, Frankrike och Israel, lovat att bistå Libanon.

Källor: The Telegraph, CNN.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Siffrorna över döda och skadade efter explosionerna i Beirut stiger. Över 130 personer har hittills rapporterats döda och fler än 5 000 har skadats – men under rasmassorna tros människor fortfarande sitta fastklämda. Enligt hälsoministern Hamad Hasan kommer det ta tid att bedöma skadornas omfattning.

Explosionerna i hamnområdet orsakades av 2 750 ton ammoniumnitrat som under flera års tid har förvarats i en lokal i hamnen utan tillräckliga skyddsåtgärder. Oacceptabelt, menar premiärminister Hassan Diab.

– Det som har skett kommer inte att passera utan ett ansvarsutkrävande. De som är ansvariga för den här katastrofen kommer att få stå till svars, säger han.

President Michel Aoun lovar att ansvariga för explosionen ska straffas hårt och att den utredning som påbörjats, och som ska redovisas inom fem dagar, ska vara transparent.

Visste om faran

Myndighetskällor uppger att alla tjänstemän inblandade i förvaringen och säkerheten i hamnen ska placeras i husarrest – under övervakning av Libanons armé – fram tills att man hittat de ansvariga för olyckan, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Högt uppsatta tjänstemän vid libanesiska myndigheter visste om faran med att godset förvarades i hamnen under minst sex år, enligt dokument som al-Jazeera har tagit del av. I sju brev, som skickades mellan 2014 och 2017, varnade tulltjänstemän för lasten med ammoniumnitrat och vädjade om att den marina myndigheten skulle flytta den.

300 000 hemlösa

President Aoun har utlyst tre dagars landssorg och uppger att 100 miljarder libanesiska pund (motsvarande drygt 570 miljoner kronor) ska tillgängliggöras från en nödfond. Därtill strömmar nödhjälp in från världens alla hörn.

Hela huvudstadsområdet klassas som en katastrofzon och två veckors undantagstillstånd utlystes under onsdagen i Beirut.

300 000 människor kan nu stå utan tak över huvudet, enligt stadens guvernör Marwan Abboud som uppskattar att kostnaden för förstörelsen kommer att ligga på motsvarande 26–44 miljarder svenska kronor.

– Det finns inte en enda lägenhet i Beirut, inte en endaste verksamhet som inte drabbats, säger finansminister Raoul Nehme till CNBC Arabia.

"Gör så ont i hjärtat"

Explosionen var lika kraftig som en jordbävning av magnituden 3,3. Bilar slungades omkull, fasader och hus förstördes, sjukhus tvingades stänga och antalet skadade var så stort att alla inte fick plats på de som kunde hållas öppna.

Beirutbon Rawi gav sig ut för att se den omfattande förödelsen med egna ögon.

"Människor från alla religioner och grupper har gått samman för att hjälpas åt och röja upp. Människor gråter medan de försöker städa upp bråten i sina restauranger och barer. Det gör så ont i hjärtat", skriver han i ett meddelande till TT.

Länder skickar hjälp

EU säger att man så snabbt som möjligt kommer att skicka hjälp till Beirut. Över hundra högt utbildade brandmän, specialiserade på söknings- och räddningsarbete i urbana miljöer, ska tillsammans med fordon, hundar och utrustning sändas till Libanon enligt EU:s krishanteringskommissionär Janez Lenarcic.

"De kommer att arbeta med libanesiska myndigheter för att rädda liv", skriver Lenarcic i ett uttalande.

Många länder, däribland Norge och Danmark, har gått ut med att man bistår med bland annat skyddsdräkter och medicinsk utrustning. I Sverige utreder Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om och hur Sverige kan bistå.

Utrikesdepartementet har inte fått information om huruvida några svenskar förolyckats eller skadats i explosionerna. Av de 2 000–3 000 svenskar som uppskattas befinna sig i landet, uppmanas de som befinner sig i huvudstadsområdet att stanna inne och följa nyhetsutvecklingen.

Anna Hansson/TT

Människor evakuerar skadade ur förödelsen.
Människor evakuerar skadade ur förödelsen.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Explosionerna i Beirut i Libanon orsakade förödelse flera kilometer bort.
Foto: Hassan Ammar/AP/TT
Fakta: Ammoniumnitrat

Ammoniumnitrat, som Libanons myndigheter säger orsakade de kraftiga explosionerna i Beirut, är ett salt som framställs ur ammoniak och salpetersyra.

Det används för konstgödning, men har även använts för att tillverka bomber vid en rad dåd världen över – bland annat i Oklahoma 1995 och i Bali 2002.

Den norske massmördaren Anders Bering Breivik använde ämnet till den bomb som detonerade utanför regeringskvarteren i Oslo 2011 och det användes även vid självmordsbombdådet i Stockholm 2010.

Libanons premiärminister Hassan Diab uppger att ammoniumnitratet hade lagrats i Beiruts hamn i flera år. Enligt Jimmie Oxley, kemiprofessor vid University of Rhode Island, är det under normala lagerförhållanden och utan höga temperaturer svårt att antända.

– Jag antar att det var en liten explosion som satte i gång reaktionen på ammoniumnitratet, säger hon till AFP.

Den förväntade presidentkandidaten Joe Biden kommer inte att närvara vid Demokraternas partikonvent i Milwaukee i Wisconsin, där han formellt skulle acceptera utnämningens som Demokraternas kandidat.

I stället kommer Biden att acceptera nomineringen från sitt hem i Delaware, enligt ett uttalande från partiet som förklarar Bidens frånvaro med smittspridningsrisken under coronapandemin. Partikonventet 17–20 augusti kommer nu till största del att ske virtuellt.

– Vi har följt vetenskapen, lyssnat på läkare och folkhälsoexperter och fortsatt att vidta åtgärder för att skydda liv, säger Demokratiska partiets nationelle ordförande Tom Perez.

Den sittande presidenten Donald Trump, 74, har ifrågasatt 77-årige Joe Bidens mentala tillstånd med hänvisning till Bidens ålder. I en intervju med amerikanska CBS News på onsdagen tycktes Biden ilskna till rejält när en reporter frågade om han tagit ett så kallat kognitivt test, som bland annat kan avslöja eventuell demens.

– Nej, jag har inte tagit ett test. Varför i helvete skulle jag ta ett test?, svarade Biden och jämförde det hela med att reportern i fråga skulle ha testats för kokainbruk inför intervjun.

– Jag blev chockerad, som alla andra. Jag såg bilderna på Twitter där de visade själva explosionen och kontaktade omedelbart mitt folk på UD, säger Ann Linde.

Utrikesdepartementets arbete handlar initialt om att ta reda på vad som hänt – och kartlägga behovet av insatser.

– För vår del tittar vi på om det finns skadade, saknade eller omkomna svenskar. Sedan tittar vi på de drabbade i landet och vad som behövs i form av stöd? Det är svårt i precis i början, när man inte vet vad det är som hänt, säger Linde.

"Rätt kanaler" för stödet

600 svenskar har registrerat att de befinner sig i Libanon, men den svenska ambassaden uppskattar att det finns 2 000–3 000 svenskar i landet.

– Ett ytterst litet fåtal har bett om hjälp för att ta sig hem. Men flygplatsen är intakt och öppen, så det går fortfarande kommersiella flyg hem därifrån.

I Sverige bor många med rötter och släkt i Libanon och för dessa har UD upprättat en nödjour som man kan kontakta dygnet runt, om man är orolig för sina anhöriga.

Från Libanons håll har man aktiverat EU:s civilskyddsmekanism, uppger Linde. Den innebär att Sverige kan bistå med framför allt ambulansflyg.

– Det har inte efterfrågats än. Vi har fått förfrågan om mediciner och byggmaterial, så som glas, cement och fönster. Man efterfrågar också tält, mat och stöd till de drabbade familjerna, säger hon.

TT: Hur kan man från Sveriges håll säkerställa att stödet används till rätt saker, med tanke på korruptionen i landet?

– Det viktiga är att man går via kanaler som man har upparbetade relationer med, såsom FN:s kontor för humanitära frågor, Ocha, som gör en behovsbedömning och samordnar arbetet på plats.

"Måna om att bistå"

Exakt hur Sveriges insatser i krisen kommer att se ut är ännu inte klart, men i krisens första skede är det Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som tar emot förfrågningar om stöd via FN och EU. I ett senare skede är det främst Sida som organiserar det svenska stödet.

– Självklart är vi måna om att bistå med det vi kan från svenskt håll. Vi gör nu bedömningar kring vad vi kan bidra med, säger Jakob Wernerman, chef för nationella insatser och civilskydd på MSB, och fortsätter:

– Eventuellt kan vi bidra med medicinsk utrustning, vi tittar tillsammans med Socialstyrelsen på tillgänglighet och ekonomiska och logistiska förutsättningar för det. Det ska sedan balanseras med vad andra länder kan bistå med och vad Libanon har för behov.

Enligt nyhetsbyrån Reuters ska Danmark donera 600 kemiska skyddsdräkter till Libanon, medan Norge bistår med 40 ton medicinsk utrustning och 25 miljoner norska kronor.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel geografiskt område för var svenskarna befinner sig.

Hilda Djupenström/TT

Liknande shots
Nyhetsarkiv
  • Halle Berry
    Halle Berry
    Halle Berrys kryptiska svar – på de hånfulla kommentarerna efter ...
    11 april 2023
    3
  • Vishing
    Vishing
    Bedrägerierna genom ”vishing” ökar kraftigt.
    1 juli 2024
    2
  • Allt och eva
    Allt och eva
    Kommer Allt och Eva säsong 2? Produktionen svarar
    20 maj 2024
    1
  • Thomas Stenström
    Thomas Stenström
    Thomas Stenström tillbaka på Gröna Lund: ”Det var värt det”
    13 sept. 2024
    6
De mest populära shots av den här veckan