Heta ämnen stänga

Dödliga strider mellan Armenien–Azerbajdzjan

Minst 23 personer har dödats i striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan kring den omstridda utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Båda sidorna beskyller varandra för upptrappningen. Samtidigt vädjar omvärlden om vapenvila.

Av: TT

Publicerad: 27 september 2020 kl. 22.14

1 av 4 | Foto: Armeniska försvarsdepartementet/AP/TT

En azerisk stridsvagn exploderar, på denna stillbild från en video distribuerad av Armenien.

Minst 23 personer har dödats i striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan kring den omstridda utbrytarregionen Nagorno-Karabach.

Båda sidorna beskyller varandra för upptrappningen. Samtidigt vädjar omvärlden om vapenvila.

Striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan blossade upp tidigt under söndagen. Hittills har minst 23 personer dödats. Enligt Nagorno-Karabachs styrande har åtminstone en kvinna och ett barn dödats av azeriska styrkor.

Rebellerna säger också att 16 av deras egna soldater dödats, och över hundra skadats. Från azeriskt håll uppges att en hel familj om fem personer dödats av artillerield från de armeniska separatisterna.

Beskyller varandra

Enligt Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian har Azerbajdzjan anfallit samhällen i Nagorno-Karabach, som står under armeniskt beskydd. Rebellerna i Nagorono-Karabach påstår sig ha dödat 200 azeriska soldater, förstört 30 artilleripjäser och 20 drönare – siffror som förnekas av Azerbajdzjan.

Azerbajdzjan anklagar i sin tur Armenien för att ha inlett attackerna. Landets försvarsdepartement uppger att man intagit och "befriat" sex byar som kontrolleras av Armenien längs regionens frontlinje.

Dessutom sade sig Azerbajdzjan under eftermiddagen ha tagit kontroll över ett strategiskt beläget berg som hjälper landet att störa kommunikationerna mellan Armenien och utbrytarregionen.

– Vi försvarar vårt territorium, vår sak är den rätta, säger president Ilham Aliyev i ett tal till nationen.

Både Azerbajdzjan och Armenien har under dagen antagit krigslagar och infört allmän mobilisering. I Azerbajdzjans större städer har utegångsförbud också utfärdats. I båda länderna piskas patriotiska stämningar upp av ledarna.

– Vi är trötta på Azerbajdzjans hot, vi kommer att slåss till döden för att lösa det här problemet en gång för alla, sade Artak Bagdasaryan, 36 år, som under dagen väntade på att kallas till mönstring i Armeniens huvudstad Jerevan.

Turkisk inblandning upprör

Under söndagen markerade Turkiet tydligt sitt stöd för Azerbajdzjan och anklagade Armenien för att vara "det största hotet mot fred i regionen".

"Det turkiska folket kommer, som alltid, att stötta våra azeriska bröder med alla medel", skrev Turkiets president Tayyip Erdogan på Twitter.

Den turkiska inblandningen har fått Armeniens ledning att be omvärlden fördöma Turkiets "aggressiva beteende."

– Jag uppmanar världssamfundet att använda alla tillgängliga medel för att förhindra Turkiets inblandning, som kan destabilisera regionen en gång för alla, säger premiärminister Nikol Pasjinian.

Manar till lugn

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sade under söndagen att han är "extremt oroad över de återupptagna stridigheterna". I ett uttalande uppmanar generalsekreteraren både sidorna börja förhandla.

Även stormakterna i närområdet manar till försiktighet. Rysslands Vladimir Putin har under eftermiddagen talat i telefon med Armeniens premiärminister och uppmanat honom att upphöra alla militära aktiviteter.

Iran, som angränsar till både länderna, uppmanar parterna att stoppa striderna, och en talesman för utrikesdepartementet säger att landet är redo att "använda alla medel för att etablera ett eldupphör och inleda samtal mellan sidorna".

Även Frankrike, Tyskland, EU och USA vädjar parterna att avbryta striderna och inleda dialog.

Samtal kollapsade 2010

Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens fall. Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet.

Sedan ett eldupphör 1994 har separatisterna i praktiken haft kontroll över området, med armeniskt beskydd. Frankrike, Ryssland och USA inrättade den så kallade "Minsk-gruppen" och försökte medla i konflikten, men de senaste samtalen kollapsade 2010.

Konflikten blossade åter upp i juli i år, då 15–20 armeniska och azeriska soldater dödades i strider. Söndagens strider är de största sedan 2016.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Publicerad: 27 september 2020 kl. 22.14

Liknande shots