Heta ämnen stänga

Biden erkände det armeniska folkmordet – Turkiet reagerade | Utrikes

Uttalandet kan skapa spända relationer till Turkiet.

USA:s president Joe Biden har betecknat massmordet på armenier i Osmanska riket under första världskriget som ett folkmord. Han är den första amerikanska presidenten som gör det.

I lördags uppmärksammades att det gått 106 år sedan folkmordet i nuvarande Turkiet. President Biden erkände folkmordet i ett officiellt uttalande på lördag kväll finsk tid:

– Amerikanerna hedrar alla armenier som dog i folkmordet som började för 106 år sedan. Armeniska immigranter har berikat USA på flera sätt, men de har aldrig glömt sin tragiska historia. Vi hedrar den, vi ser smärtan, vi bekräftar historien.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan glädjer sig åt nyheten och kallar det "ett betydande steg framåt".

Enligt amerikanska medier hade Biden informerat Biden Turkiets president Recep Tayyip Erdogan om sina planer i förväg.

Kan öka spänningarna mellan USA och Turkiet

Turkiets utrikesdepartement har nu kallat upp USA:s ambassadör efter att Biden erkänt massmorden på armenier som ett folkmord.

Under samtalet ska Turkiet ha förmedlat att man starkt ogillar USA:s agerande.

Turkiets regering har medgett att många armenier dödades i drabbningar med ottomanska styrkor, före bildandet av republiken Turkiet, men ifrågasätter antalet offer och förnekar att dödandet var systematiskt.

Bidens erkännande kan öka spänningarna i relationen till Natolandet Turkiet, där ämnet är strikt tabu. Då USA:s representanthus år 2019 symboliskt erkände folkmordet reagerade Turkiet ilsket och kallade uttalandet betydelselöst.

Enligt nyhetsbyrån Reuters säger Turkiets utrikesminister att Turkiet helt och hållet förkastar USA:s beslut att erkänna folkmordet. Enligt Biden handlar uttalandet inte om att skuldbelägga någon utan att se till att något liknande inte händer igen.

Många länder har liksom USA hittils undvikit att använda termen folkmord i offentliga uttalanden. Finland har inte officiellt erkänt folkmordet. Sverige gjorde det år 2010 och EU-parlamentet år 1987.

Bilden visar människor som är samlade vid minnesmärket för folkmordet på armenier i Armeniens huvudstad Jerevan. Bilden visar människor som är samlade vid minnesmärket för folkmordet på armenier i Armeniens huvudstad Jerevan.

Finland har inte erkänt folkmordet. Under ett statsbesök till Armenien år 2005 lade president Tarja Halonen ner en blomkrans vid minnesmärket, men undvek att använda termen folkmord. Bilden visar människor som är samlade vid minnesmärket för folkmordet på armenier i Armeniens huvudstad Jerevan. Bild: AFP / Lehtikuva Jerevan,Armeniska folkmordet

Hundra år senare vet ingen hur många som dog

Än i dag vet ingen exakt vad som hände eller hur många som mördades. Forskare uppskattar att mellan 800 000 och 1,3 miljoner personer dog.

I Turkiet talar man om 400 000 dödsoffer, varav majoriteten skulle ha dött av hungersnöd som orsakats av första världskriget.

Den största delen av offren var armenier men också kristna minoriteter föll offer för blodbadet.

Folkmordet pågick i huvudsak mellan åren 1915–1917 men fortsatte fram till år 1923, efter första världskrigets slut.

Artikeln uppdaterades 24.4.2021 klockan 19.08 med att Biden erkänt folkmordet och klockan 19.18 med Bidens och Turkiets kommentarer. Klockan 19.30 rättades uppgiften om när folkmordet tog slut. Uppdatering söndag kl 6.51 med att USA:s diplomater kallats till möteKällor: Nationalencyklopedin, AP, APTN, CNN, Reuters

Läs också
Liknande shots