Diagnosexplosion kan leda till att fler får skriva ut ADHD-läkemedel

Ökningen av förskrivningen av ADHD-läkemedel är kraftig och Sverige sticker ut internationellt. Det var mot den bakgrunden som socialminister Jakob Forssmed (KD) presenterade ett nytt uppdrag till Läkemedelsverket om att öka kunskapen om det neuropsykiatriska tillståndet.

– Sverige utmärker sig. Antalet diagnoser ökar kraftig över tid, och Sverige utmanas av att det inte finns några tecken på att utvecklingen mattas av, sade Jakob Forssmed på dagens presskonferens.

En viktig del av uppdraget blir att utreda konsekvenserna av en utökad förskrivningsrätt.

– I dag finns det ett krav på att förskrivning och förnyande av recept måste ske inom den specialiserade psykiatrin, inom BUP och vuxenpsykiatrin, men med kraftigt ökande diagnostisering så skapar detta ett enormt tryck på verksamheterna och långa köer för patienterna, sade socialministern och fortsatte:

– Vi behöver se över om vi kan göra det här mer effektivt.

Mer precist handlar det om att se över konsekvenserna av en eventuellt utökad förskrivningsrätt för ADHD-läkemedel. Frågan är vad det skulle betyda att andra än läkare inom psykiatrin skulle få skriva ut och förnya recept.

– Det handlar om att både minska den administrativa bördan men framför allt om att barn och unga ska få rätt vård i rätt tid och på rätt nivå, sade socialministern.

Jakob Forssmed framhöll att Sverige sticker ut eftersom den internationella prevalensen för ADHD ligger på 5 till 7 procent bland barn, och 3 procent bland vuxna. Sverige ligger högre. Socialstyrelsen uppskattar att 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i Sverige hade ADHD-diagnos 2022.

Situationen är utmanande då Socialstyrelsen förväntar sig att prevalensen planar ut först då andelen pojkar med ADHD är 15 procent och andelen flickor med diagnosen är 11 procent.

Läkemedelsverket utredare ska bland annat också:

• undersöka de stora skillnaderna i förskrivning av ADHD-läkemedel mellan olika regioner.
• göra journalgranskningar som ska »skapa förutsättningar för validering av ADHD-diagnosen«.
•  utveckla prognos- och analysverktyg.
•  se över nuvarande behandlingsrekommendationer.

När det gäller den sista punkten nämnde ministern att de senaste rekommendationerna gällande ADHD-läkemedelsbehandling för barn och unga kom 2016.

– Mycket har hänt sedan dess. Det är helt enkelt en explosion av diagnoser, och det har kommit nya läkemedel, ny forskning och nya indikatorer. Det motiverar en översyn, sa han och tillade att läkemedelsbehandling är en av flera möjliga behandlingar.

Socialministern tog också upp ett par teorier om varför andelen med diagnos och läkemedelsbehandling ökat så mycket. Det kan handla om att medvetenheten om diagnosen har ökat, att diagnoskriterierna har breddats och att fler får en neuropsykiatrisk diagnos i stället för annan diagnos. Det förekommer också en uppfattning om att diagnos är ett formellt eller informellt krav för att få stöd i skolan, sade han.

Jakob Forssmed avslutade presskonferensen med att betona behovet av mer kunskap.

– Vi behöver bättre kunskap om varför Sverige sticker ut, om varför det skiljer sig åt mellan regionerna, hur vi bättre kan hjälpa barn, unga och vuxna med ADHD och hur man kan skapa rätt förutsättningar för rätt läkemedelsbehandling och andra behandlingar, sade socialministern.