Kravet efter Natoavtalet: Låt folket få veta eftergifterna

Efter att Sverige och Finland ansökte om medlemskap i försvarsalliansen Nato har Turkiet varit den tydliga bromsklossen för att länderna ska accepteras.
För att ett land ska kunna bli medlem krävs det att samtliga 30 nuvarande medlemsländer godkänner det, och Turkiets president Recep Tayyip Erdoğans besked var länge tydligt: Sverige är inte välkommet.
Efter att Erdoğan under tisdagen personligen deltog i förhandlingar med statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö under Natotoppmötet i Madrid, tvärvände han dock i frågan.
Framför ett samlat pressuppbåd sågs en leende Recep Tayyip Erdoğan samtidigt som länderna signerade ett avtal som innebär att Turkiets blockad numera ska vara ett minne blott.
”Sorglig och cynisk politik”Den svenska regeringen har i detalj inte kommenterat överenskommelsen. Magdalena Andersson har sagt att det innehåller skrivningar i vapenexportlagstiftningen, och överenskommelser om hur terrorism ska bekämpas.
Från Turkiets sida säger man sig ha fått igenom alla krav man ställt. Enligt avtalet ska Sverige bland annat inte stötta de kurdiska organisationerna PYD/YPG och den så kallade Gülenrörelsen.
Avtalet innehåller också löften om att det inte finns något embargo för vapenexport till Turkiet och att Sverige och Finland tecknar ett utlämningsavtal med landet.
Organisationen Svenska Freds kritiserar under tisdagskvällen den svenska regeringens beslut, och menar att Sverige låter en odemokratisk diktatur som brister i respekten för mänskliga rättigheter styra svensk utrikespolitik. Organisationen kräver därför att regeringen offentliggör vad Sverige har lovat Turkiet.
– Det är en sorglig och cynisk politik som inte stärker arbetet för demokrati och hållbar fred och nu måste det göras tydligt för svenska folket exakt vilka eftergifter Sverige gör för Natomedlemskapet, säger Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds.
Även den politiske vilden i Sveriges riksdag Amineh Kakabaveh, vars röst blev tungan på vågen i den nedröstade misstroendeförklaringen mot justitieminister Morgan Johansson i juni, är kritiskt mot avtalet mot Turkiet.
Till TV4 Nyheterna säger Kakabaveh att hon hoppas att det finns riksdagspartier som kommer att kalla utrikesminister Ann Linde till utrikesutskottet.
– Annars måste man väcka misstroende mot Ann Linde som utrikesminister, säger hon.
Kakabaveh är starkt kritisk till att regeringen mött krav som ställts från turkiskt håll.
– Att de nu ger efter för en islamistisk diktatur och Erdoğans auktoritära regim är väldigt oroväckande
Även den kurdiske samhällsdebattören Kurdo Baksi ifrågasätter avtalet och säger att han är orolig över vad det innebär.
Framför allt menar Baksi att han vill få klarhet i om Sverige har lovat att terrorstämpla syriska kurdiska YPG/PYD, som flera västländer stöttat i kriget islamska staten, IS.
Till SVT säger han också att han undrar om Sverige har lovat att utlämna personer.
– Har man lovat att utlämna kurder eller demokratiskt sinnade turkar som sökt en fristad i Sverige till Turkiet? Jag hoppas att Sverige ska gå med i Nato med samma syn på demokrati och mänskliga rättigheter som man hade innan Ann Linde och Magdalena Andersson reste till Nato-mötet i Madrid, säger Baksi.
På Natos hemsida har ett dokument om vad avtalet omfattar publicerats. Enligt punkterna i avtalet, som signerats av ländernas utrikesministrar, ska Sverige och Finland bland annat gå med på följande överenskommelser:
* Att ha ett fullständigt samarbete med Turkiet i kampen mot terrorstämplade PKK, och dess medlemsförbund.
* Visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
* Inte stödja de kurdiska organisationerna PYD/YPG och den så kallade Gulenrörelsen.
* Försäkra att det inte finns något embargo för vapenexport till Turkiet.
* Utveckla ett samarbete med Turkiet för att dela underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet.
* Teckna ett utlämningsavtal med Turkiet.
LÄS OCKSÅ: Därför tvärvände Erdogan i Madrid
LÄS OCKSÅ: Sverige har nått avtal med Turkiet
TEXT
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.